
Personer med blodgrupp AB har en unik position inom transfusionsmedicinen. De kallas ofta för universella mottagare, eftersom de kan ta emot blodtransfusioner från individer med vilken blodgrupp som helst – A, B, AB eller O – utan risk för allvarliga immunologiska reaktioner.
Förklaringen ligger i antigenerna på de röda blodkropparna och antikropparna i plasman. Personer med blodgrupp AB har både A- och B-antigener på sina röda blodkroppar, men saknar anti-A- och anti-B-antikroppar i sitt blod. Det innebär att deras immunförsvar inte angriper donerat blod från någon av de andra blodgrupperna.
Denna egenskap ger flera praktiska fördelar:
Intressant nog gäller motsatta regler för plasmadonation. Medan personer med blodgrupp O är universella blodgivare, är det personer med blodgrupp AB som är universella plasmagivare. Eftersom deras plasma varken innehåller anti-A- eller anti-B-antikroppar kan den ges till patienter med alla blodgrupper. Det gör AB-plasma eftertraktat inom sjukvården, bland annat vid behandling av svåra brännskador, leversvikt och vissa infektioner.
Blodgrupp AB är relativt ovanlig. I Sverige har cirka 5 procent av befolkningen blodgrupp AB, och andelen med AB RhD-negativ är ännu mindre – endast omkring 1 procent. Detta gör AB-blodgivare särskilt uppskattade, inte minst tack vare deras universella plasma.
Sammanfattningsvis ger blodgrupp AB stora fördelar när det gäller att ta emot blodtransfusioner, samtidigt som personerna med denna blodgrupp kan rädda liv genom att donera plasma till vem som helst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online