
Din blodgrupp avgör vilka antigener som finns på ytan av dina röda blodkroppar – och därmed vem som kan ge dig blod och vem som kan ta emot ditt blod. Blodgrupperna delas in enligt AB0-systemet (A, B, AB och 0) samt efter förekomsten av Rhesusfaktorn (RhD), som avgör om blodgruppen är positiv eller negativ.
Personer med blodgrupp B positiv har B-antigenet på ytan av sina röda blodkroppar och bär dessutom på Rhesusfaktorn (RhD).
Personer med blodgrupp B negativ har också B-antigenet, men saknar Rhesusfaktorn på de röda blodkropparnas yta.
Den avgörande skillnaden mellan B+ och B− är alltså Rhesusfaktorn (RhD). Eftersom B negativ saknar detta antigen kan personen inte ta emot Rh-positivt blod utan risk för en allvarlig immunreaktion. Samtidigt är B negativ särskilt värdefullt som donatorblod, eftersom det kan användas till både Rh-positiva och Rh-negativa patienter med B-blodgrupp eller AB-blodgrupp.
I Sverige har cirka 10–12 procent av befolkningen blodgrupp B+, medan B− är betydligt ovanligare och endast utgör någon enstaka procent. Detta gör B negativ till en av de mer sällsynta blodgrupperna, vilket ökar värdet av donationer från dessa blodgivare.
Felaktig blodtransfusion kan utlösa kraftiga immunreaktioner som i värsta fall är livshotande. Därför kontrolleras alltid givarens och mottagarens blodgrupp noggrant innan transfusion. Kunskapen om Rhesusfaktorn är också extra viktig under graviditet – en kvinna med Rh-negativt blod som väntar ett Rh-positivt barn kan behöva särskild behandling för att förhindra att hennes immunförsvar bildar antikroppar mot fostrets blodkroppar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online