Varför ser blodet ut att vara blått eller lila i venerna när det egentligen är rött?

Varför ser blodet annorlunda ut i vener, artärer och provrör?

Många undrar varför blodet som sugs upp i en spruta vid en blodprovstagning verkar ha en annan färg än det blod vi föreställer oss inuti kroppen. Färgskillnaden mellan blod i vener, artärer och provrör beror framför allt på två faktorer: blodets syrehalt och hur ljus absorberas och reflekteras. Här går vi igenom vad som egentligen händer.

Blod i venerna

Venerna transporterar syrefattigt blod från kroppens vävnader tillbaka till hjärtat. Eftersom det venösa blodet innehåller mindre syre förändras dess ljusabsorption – mindre rött ljus reflekteras tillbaka till ögat. Det gör att venöst blod ser mörkrött eller purpurfärgat ut.

Till detta kommer att huden fungerar som ett filter. Ljuset som tränger ner genom huden och reflekteras tillbaka får venerna att uppfattas som blå eller lila under huden, även om blodet i sig aldrig är riktigt blått.

Blod i artärerna

Artärerna leder syrerikt blod från hjärtat ut till resten av kroppen. Det höga syreinnehållet innebär att hemoglobinet binder mer syre, vilket gör att blodet absorberar ljus på ett annat sätt. Resultatet blir den karakteristiska, klarröda färgen som vi förknippar med syrerikt blod.

Blodet i sprutan och provröret

När blod tas med en nål sugs det ofta direkt upp i ett vakuumförslutet rör. Vakuumet gör att blodet strömmar jämnt in i röret och hjälper till att förhindra att det koagulerar innan analysen kan göras.

• Tryckförändringen och den lilla mängd syre som blodet kommer i kontakt med kan påverka nyansen något.
• Antikoagulantia, alltså ämnen som hindrar blodet från att stelna, tillsätts ofta i rören och kan påverka färgen så att blodet ser lite mörkare eller ljusare ut.
• I vakuumrör utan syretillförsel behåller blodet sin naturliga, mörkröda venösa färg.

Sammanfattning

Färgen på blod i vener, artärer och provrör styrs av syrehalten samt av de förhållanden under vilka blodet betraktas eller samlas in. Venöst blod är alltid mörkrött – aldrig blått – men genom huden kan venerna ändå se blå eller lila ut. När blodet väl finns i en spruta eller ett provrör syns dess verkliga färg: en djup och mörkröd nyans.