En persons blodgrupp bestäms av vilka antigener som finns på ytan av de röda blodkropparna. Antigener är ämnen som immunförsvaret kan känna igen och reagera mot. Vilka antigener du bär är genetiskt bestämt och ärvs från dina föräldrar – med andra ord är din blodgrupp densamma hela livet.
I ABO-systemet, som är den vanligaste indelningen, finns fyra huvudgrupper: A, B, AB och 0 (noll).
Rh-faktorn, även kallad Rhesus-faktorn, är ytterligare en antigen som kan finnas på de röda blodkropparnas yta. Den mest betydelsefulla varianten är D-antigenet. Har du denna faktor är du Rh-positiv (Rh+), saknar du den är du Rh-negativ (Rh–). Precis som blodgruppen ärvs även Rh-faktorn från föräldrarna.
Kombinationen av ABO-grupp och Rh-faktor ger exempelvis blodgrupper som A Rh+, 0 Rh– eller AB Rh+.
Blodgrupp och Rh-faktor bestäms genom ett enkelt blodprov. Några droppar blod tas från en ven och analyseras sedan för att se vilka A-, B- och Rh-antigener som finns i provet. Resultatet visar exakt vilken blodgruppskombination du har.
Blodgrupp och Rh-faktor spelar stor roll för vem du kan donera blod till och ta emot blod från. Om kroppen får blod med antigener som immunförsvaret inte känner igen bildas antikroppar, vilket får blodkropparna att klumpa ihop sig. Därför måste givarens och mottagarens blod alltid matchas noggrant före en transfusion.
Att känna till sin blodgrupp är en viktig del av att ta ansvar för sin hälsa. Kunskapen blir särskilt avgörande vid graviditet – en Rh-negativ kvinna som väntar ett Rh-positivt barn behöver följas extra noga – samt vid blodtransfusioner och i samband med operationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online