Ödem är onormal vätskeackumulation i interstitiella rummet, vilket orsakar kännbart svullnad. Effektiv behandling beror på att identifiera den underliggande patofysiologiska mekanismen.
Patofysiologiska kategorier
- Ökat hydrostatiskt tryck: Hjärtsvikt (förhöjt CVP), venös obstruktion (DVT, kompression), renal natrium/vattenretention.
- Minskat onkotiskt tryck: Hypoalbuminemi från nefrotiskt syndrom, levercirros, malnutrition, eller proteinförlustig enteropati.
- Ökad kapillär permeabilitet: Inflammation (sepsis, brännskador, angioödem), cytokiner (VEGF, histamin).
- Lymfatisk obstruktion: Kirurgi (lymfkörtelavlägsnande), strålbehandling, filarias, malignitet.
Behandling per mekanism
- Diuretika: Slinga (furosemid), tiazid, kaliumsparande — för volymöverbelastningstillstånd.
- Kompressionsterapi: Gradientstrumpor (20–30, 30–40 mmHg), bandager, pump — för venös och lymfatisk ödem.
- Högläge: Över hjärtats nivå — gravitationsassisterad dränering.
- Livsstil: Natriumrestriktion (<2 g/dag), viktkontroll, motion.
- Behandla underliggande orsak: Hjärtsviktsoptimering, selektiv albumininfusion, immunsuppression, kirurgisk lymfovenös anastomos.
Röda flaggor – Sök akut vård
- Plötslig ensidig benövdem (möjlig DVT).
- Lungödem (ortopné, hypoxi).
- Anasarka med oliguri.
Ett systematiskt tillvägagångssätt till ödemdiagnostik säkerställer riktad, effektiv terapi.
