
Celler i hjärnan som delar sig okontrollerat kan leda till både elakartade (cancerframkallande) hjärntumörer och godartade tillväxter i olika regioner av hjärnan. För att upptäcka och övervaka dessa tumörer används en kombination av neurologiska undersökningar och olika former av bilddiagnostik. I de flesta fall har blodprov idag ett begränsat värde vid utredning av hjärntumörer – men det finns viktiga undantag.
Ämnen i blodet som kan tyda på förekomsten av tumörer i kroppen kallas "tumörmarkörer". Blodprov används rutinmässigt vid cancerformer som tjocktarmscancer, där regelbunden screening efter ämnen som indikerar att cancern återkommit är ett värdefullt verktyg för att övervaka patienter med sjukdomen. När det gäller hjärntumörer är tumörmarkörer däremot sällan till nytta, enligt American Brain Tumor Association.
Även om blodprov inte är den främsta metoden för att upptäcka eller övervaka hjärntumörer finns flera andra verktyg som neurologer använder. Utöver neurologiska tester som upptäcker förändringar i sinnesfunktioner och reflexer finns avancerade bilddiagnostiska metoder som magnetresonanstomografi (MRI), datortomografi (CT), PET-kamera och radionuklidundersökningar. Dessa undersökningar är mer omfattande än ett enkelt blodprov, men de gör det möjligt för läkarna att visualisera tumörerna och följa deras status över tid.
Vid lumbalpunktion tas ryggmärgsvätska (cerebrospinalvätska) ut och analyseras med avseende på celler, blod och andra ämnen. Denna metod prövas experimentellt i vissa fall som ett komplement till övrig diagnostik.
När det gäller tumörer i tallkottkörteln (corpus pineale) ser situationen annorlunda ut än vid andra typer av hjärntumörer. Även om tumörmarkörer sällan anses vara användbara vid de flesta hjärntumörer utgör pinealtumörer ett tydligt undantag.
Två tumörmarkörer i blodet har visat sig vara viktiga beståndsdelar vid testning av pinealtumörer: koriongonadotropin (hCG) och alfa-fetoprotein (AFP). Tidskriften Neurosurgery har publicerat forskning som visar hur sådana blodprov kan användas för att övervaka just denna unika typ av hjärntumörer.
Sammanfattningsvis spelar blodprov en begränsad roll vid diagnostik av de flesta hjärntumörer, men de är ett värdefullt verktyg vid pinealtumörer. Diagnostiken bygger i första hand på neurologisk undersökning och modern bilddiagnostik, medan lumbalpunktion kan komplettera bilden i utvalda fall. Vid misstanke om hjärntumör bör man alltid kontakta sjukvården för en individuell bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online