Vilka är symtomen på absensanfall?

Absensanfall, även kallade tysta anfall eller petit mal-anfall, är en form av epilepsi som är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Anfallen är korta – ofta bara några sekunder – och kan upprepas många gånger per dag. För omgivningen kan det se ut som att personen helt enkelt dagdrömmer eller tappar koncentrationen, vilket gör att anfallen ibland förblir oupptäckta länge.

Symtom

Typiska symtom på absensanfall är plötsliga och kortvariga avbrott i medvetandet. Det kan yttra sig genom fladdrande ögonlock, smackande med läpparna, stirrande ut i luften, tuggningar samt små ryckiga rörelser med händer och armar. Personen slutar ofta mitt i en aktivitet och svarar inte på tilltal, men återgår sedan normalt till det hen höll på med utan att minnas något av anfallet.

Orsaker

Hos personer som drabbas av absensanfall uppstår ett kortvarigt elektriskt avbrott i kommunikationen mellan nervcellerna och hjärnan. Denna störning i hjärnans elektriska aktivitet gör att medvetandet tillfälligt påverkas. Anfallen börjar ofta i barndomen, vanligen mellan fyra och tio års ålder, och kan ibland ha en ärftlig komponent.

Komplikationer

Barn växer i de flesta fall ifrån sitt absensanfallsbesvär i tonåren. Enligt Mayo Clinic fortsätter dock "vissa människor att ha den här typen av anfall under hela livet". Eftersom anfallen kan förekomma många gånger om dagen riskerar obehandlade barn att få svårigheter i skolan med koncentration, inlärning och social samvaro, vilket gör tidig upptäckt extra viktig.

Diagnos

Diagnos av absensanfall ställs vanligtvis genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet med elektroencefalografi (EEG). Vid absensepilepsi visar undersökningen ofta ett karakteristiskt mönster av spikar och vågor. Läkaren kan även be patienten hyperventilera – andas snabbt och djupt – eftersom detta ofta kan framkalla ett anfall och därmed underlätta diagnostiken.

Behandling

Absensanfall kontrolleras oftast väl med antiepileptisk medicinering i tablettform, såsom etosuximid, valproinsyra eller lamotrigin. Vilken medicin som väljs beror på patientens ålder, kön och eventuella andra hälsotillstånd. Med rätt behandling blir många barn helt anfallsfria, och medicineringen kan ofta trappas ner när anfallen har upphört.