Tuberkulös hjärnhinneinflammation hos barn: symtom, orsaker, diagnos och behandling

Tuberkulös hjärnhinneinflammation (TBC-meningit) hos barn är en inflammation i hjärnhinnorna som orsakas av tuberkelbakterien. Hjärnhinnorna utgör det skyddande hölje som omger hjärnan och ryggmärgen – tillsammans det centrala nervsystemet. Sjukdomen har många möjliga orsaker, riskfaktorer och symtom. En säker diagnos kräver medicinska undersökningar följda av behandling, men det finns också förebyggande åtgärder som kan minska risken för smitta.

Symtom

Tuberkulös hjärnhinneinflammation hos barn kan ge följande symtom:

• Feber
• Slöhet och trötthet
• Aptitlöshet
• Svimningsanfall
• Illamående eller kräkningar
• Kramper
• Ljuskänslighet (fotofobi)
• Kraftig huvudvärk
• Öm eller stel nacke

Dessa symtom utvecklas ofta långsamt. Som vid alla sjukdomstillstånd kan symtomen uppträda samtidigt eller efter varandra, och vissa symtom kan helt saknas.

Orsaker och riskfaktorer

Tuberkulös meningit orsakas av en bakteriell infektion kopplad till tuberkulos. Bakterien, Mycobacterium tuberculosis, sprider sig från en annan del av kroppen och infekterar hjärnans hinnor.

Sjukdomen är ovanlig hos barn. Riskfaktorer som ökar sannolikheten att insjukna innefattar aids, överdriven alkoholkonsumtion, ett immunförsvar som försvagats av andra sjukdomar samt lungtuberkulos.

Diagnostik och undersökningar

När någon form av hjärnhinneinflammation misstänks hos ett barn utförs alltid en lumbalpunktion (ryggvätskeprov). En liten mängd vätska från ryggmärgskanalen tas ut med en nål och analyseras på laboratorium.

TBC-meningit kan även diagnostiseras genom biopsi från hjärnan eller hjärnhinnorna, odling av cerebrospinalvätska, analys av protein-, glukos- och lymfoctvärden, polymeraskedjereaktion (PCR) samt ett hudtest för tuberkulos, så kallat PPD-test (purified protein derivative).

Behandling, prognos och komplikationer

Tuberkulös meningit behandlas med flera antituberkulösa läkemedel som ges samtidigt, på motsvarande sätt som vid lungtuberkulos. Behandlingsperioden sträcker sig vanligen över cirka ett år, och ibland används kortisonpreparat (steroider) som del av terapin. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den vara dödlig. Fortsatt medicinsk uppföljning efter behandlingen är nödvändig för att förhindra nya utbrott.

Sjukdomen kan orsaka bestående hjärnskador som leder till onormalt beteende, kognitiva funktionsnedsättningar, förlamning av både finmotorik och grovmotorik samt krampanfall.

Förebyggande åtgärder

För mycket små barn används vaccinet Bacillus Calmette-Guérin (BCG) för att skydda mot denna svåra form av tuberkulos. Ett annat effektivt verktyg är PPD-testet, som kan upptäcka både vilande (latenta) och aktiva tuberkulosinfektioner i tidigt skede.