En traumatisk hjärnskada (TBI) orsakas oftast av ett kraftigt slag mot huvudet. Den kan också uppstå när ett främmande föremål tränger in i hjärnvävnaden, till exempel en projektil. Skadorna kan vara lindriga och läka utan behandling, men de kan också vara allvarliga. Svåra hjärnskador kan leda till bestående men, funktionsnedsättning eller till och med döden.
Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) drabbas över en miljon människor av en traumatisk hjärnskada varje år i USA. Av dessa dör cirka 50 000 personer. CDC uppskattar dessutom att fler än fem miljoner amerikaner har ett långsiktigt behov av hjälp med sina dagliga rutiner på grund av en hjärnskada. Cirka 75 procent av alla hjärnskador som uppstår årligen utgörs av hjärnskakningar, det vill säga lindriga traumatiska hjärnskador.
Symtomen vid en traumatisk hjärnskada beror på hur allvarlig skadan är. Vid lindriga fall kan du uppleva huvudvärk, förvirring och yrsel. Det är också vanligt med humörsvängningar, suddig syn eller ett kortvarigt medvetandebortfall.
Vid en måttlig till svår skada kan du däremot förlora koordinationsförmågan, få sluddrigt tal, kräkningar och krampanfall. En person med allvarlig hjärnskada kan även vara svår att väcka ur medvetslöshet.
Den omedelbara vården av en traumatisk hjärnskada kallas akut behandling, och fokus ligger då på att rädda patientens liv. Räddningspersonalen säkerställer att luftvägarna är fria, hjälper till med andningen och utför HLR vid behov. Eventuell hjärnsvullnad måste kontinuerligt övervakas och behandlas.
När patienten blivit stabil följer den så kallade subakuta behandlingen, som syftar till att upptäcka komplikationer i tid och förebygga ytterligare skador. Patienten kan sedan skrivas ut för hemvård eller vårdas på en enhet för långtidsvård. Personer som överlevt en måttlig till svår hjärnskada behöver ofta fortsatt behandling för skadans långsiktiga konsekvenser.
Skadad hjärnvävnad kan svullna, vilket i sin tur kan leda till ytterligare komplikationer. För att minska vätskeansamlingen i vävnaden kan läkaren ordinera diuretika, alltså vätskedrivande läkemedel.
Har du drabbats av en måttlig eller svår hjärnskada kan läkaren även skriva ut epilepsihämande medicinering, eftersom personer med hjärnskador löper förhöjd risk att utveckla krampanfall.
Många patienter som drabbats av en hjärnskada behöver rehabilitering för att åter lära sig grundläggande färdigheter, som att gå och tala. Vilken typ av terapi som krävs varierar beroende på skadans omfattning och vilken del av hjärnan som skadats. I vissa fall, exempelvis vid skallfrakturer, kan en operation bli nödvändig.
Har du fått en lindrig traumatisk hjärnskada kan egenvård hemma bidra till en snabbare återhämtning. Det är viktigt att vila ordentligt och inte stressa tillbaka till dina vardagliga arbetsuppgifter. Undvik aktiviteter som kan medföra ytterligare ett slag mot huvudet.
Rådfråga alltid din läkare innan du börjar köra bil eller hantera tunga maskiner igen. Om du har svårt att minnas saker kan det hjälpa att ha papper och penna till hands för att anteckna viktig information. Framför allt – ha tålamod med dig själv under återhämtningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online