1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så känner du igen symtomen på akut cerebellär ataxi

Akut cerebellär ataxi är ett tillstånd som kännetecknas av en plötslig debut av problem med muskelkoordinationen, oftast i armar, ben och bål. Problemen har sin grund i lillhjärnan (cerebellum) – den del av hjärnan som styr balans och koordination. När funktionen där störs visar det sig som plötsliga, okontrollerade rörelser och andra störningar i resten av kroppen.


Viktigt att komma ihåg

Ett enskilt symtom eller några få symtom betyder inte automatiskt att du lider av tillståndet. Diagnosen ska alltid ställas av läkare efter ordentlig undersökning.


Så identifierar du symtomen


1. Observera okordinerade rörelser

Det vanligaste symtomet på akut cerebellär ataxi är okordinerade rörelser i bål och lemmar. De plötsliga rörelserna kan vara skrämmande, särskilt när tillståndet först gör sig känt.


2. Notera klumpighet och ostadighet

Klumpighet är ofta ett tydligt tecken på de okordinerade kropps rörelserna. Det visar sig också som svårigheter att gå – personen kan känna sig ostadig och ha svårt att hålla balansen.


3. Lyssna på talet och titta på ögonrörelserna

Hos en person som drabbats kan talet förändras. Sluddrigt tal är vanligt, med tydliga förändringar i tonhöjd, volym och tonläge. Vissa patienter beskriver också synproblem – snabba, ryckiga ögonrörelser (nystagmus) är ett symtom som ofta förbises men som är typiskt för tillståndet.


4. Håll utkik efter andra hälsoproblem

Följ med i om andra besvär uppstår som kan hänga samman med akut cerebellär ataxi, exempelvis huvudvärk, yrsel samt förändringar i humör, beteende och personlighet. De ryckiga rörelserna kan också göra att personen mår illa, särskilt när ögonrörelserna är kaotiska.


5. Sök läkarundersökning

Låt en läkare undersöka om tillståndet föreligger. Undersökningar som lumbalpunktion (analys av ryggmärgsvätska) samt MR- eller DT-undersökning av hjärnan används för att avgöra om patienten har tillståndet, särskilt när symtomen är tydliga. Även metabola blodprover, urinanalys och ultraljud kan bidra till att bekräfta diagnosen och utesluta andra orsaker.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online