Hyperventilation – alltså onormalt snabb eller djup andning – leder till ett tillstånd som kallas hypokapni, där koldioxidhalten i blodet sjunker. Detta får en direkt och mätbar effekt på hjärnans elektriska aktivitet, något som tydligt syns i ett elektroencefalogram (EEG).
Koldioxid (CO2) behövs för att nervcellerna ska fungera optimalt. När partialtrycket av koldioxid i blodet (PCO2) sjunker drar sig hjärnans blodkärl samman, vilket minskar blodflödet till hjärnvävnaden. Mindre blodflöde innebär försämrad syre- och näringstillförsel, vilket i sin tur sänker produktionen av energi (ATP) i hjärncellerna.
Den minskade energiomättningen dämpar den elektriska aktiviteten i hjärnan, vilket registreras som både lägre amplitud och lägre frekvens i EEG-signalen. Resultatet blir långsammare hjärnvågor, med en ökad andel delta- och theta-aktivitet – de vågtyper som normalt dominerar under djupsömn och djup avslappning.
Detta är även anledningen till att hyperventilation ofta används som ett aktiveringsförfarande vid EEG-undersökningar, till exempel vid epilepsiutredning, eftersom den kan framkalla avvikelser som annars inte skulle synas i vilotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online