En av de mest seglivade myterna om mänsklig intelligens är påståendet att Albert Einstein – och i vissa versioner även Stephen Hawking – endast ska ha använt tio procent av sin hjärna, till skillnad från andra människor. Berättelsen antyder att deras genialitet skulle ha ett samband med en extraordinär hjärnkapacitet. Men det finns helt enkelt ingen vetenskaplig grund för detta påstående.
Idén om att vi bara utnyttjar en bråkdel av vår hjärna har cirkulerat i över hundra år. Den har förknippats med allt från feltolkade tidiga neurovetenskapliga studier till self help-böcker och populärkultur. Med tiden kom myten att knytas till kända genier som Einstein och Hawking, trots att inget av dem någonsin gjort ett sådant uttalande.
Ingen trovärdig forskning stödjer idén att människan endast skulle använda tio procent av sin hjärna. Modern hjärnavbildning, exempelvis fMRI och PET-skanningar, visar att praktiskt taget hela hjärnan är aktiv under dygnets alla timmar – även när vi sover. Dessutom leder skador på i princip vilken hjärnregion som helst till funktionsnedsättningar, vilket inte skulle vara fallet om nittio procent av hjärnan verkligen var oanvänd.
Trots stora framsteg inom neurovetenskapen finns det inga entydiga bevis för att hjärnskanningar kan mäta intelligens på ett tillförlitligt sätt. Intelligens är ett komplext samspel mellan gener, miljö, utbildning och livserfarenhet – inte en enkel fråga om hur stor andel av hjärnan som aktiveras.
Både Stephen Hawking och Albert Einstein använde sina hjärnor precis som alla andra: till hundra procent. Deras briljans byggde på åratal av nyfikenhet, hårt arbete och lärande – inte på någon magisk, dold hjärnkapacitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online