
Tinningloberna spelar en central roll för flera av hjärnans viktigaste funktioner. De ansvarar för hörseluppfattning, språkförståelse, visuellt minne, förmågan att minnas fakta samt bearbetning av känslor. När tinningloben skadas eller inte fungerar som den ska kan det därför ge upphov till en rad olika besvär, bland annat glömska och svårigheter att kommunicera. Bland de tillstånd som involverar tinningloben finns agnosi och amnesi. Afasi är enligt Merck Medical Manual Online den vanligaste språkstörningen hos äldre människor.
Hjärndysfunktion kan antingen vara utbredd över flera delar av hjärnan eller lokaliserad till ett enskilt område. Tillstånd som kan drabba specifika områden i hjärnan inkluderar tumörer, stroke, epileptiska anfall samt andra sjukdomar som minskar blod- och syretillförseln till hjärnan, enligt Merck. Hjärnans högra och vänstra hemisfärer styr dessutom olika funktioner i kroppen.
Wernickes afasi, även kallad receptiv afasi, innebär att du har svårt att förstå talat och skrivet språk. Meningarna kan låta flytande men ändå bli förvirrade och svårbegripliga. Stroke, tumörer, huvudskador och hjärninfektioner kan orsaka afasi. Vid total afasi, så kallad global afasi, är både vänster tinninglob och pannlob skadade, vilket kan göra att du varken kan förstå, tala eller skriva.
Agnosi är ett relativt ovanligt tillstånd, enligt Merck, som ofta utvecklas snabbt efter en huvudskada eller stroke. Hörselagnosi innebär att du inte kan känna igen ljud trots att du hör dem. Amnesi är minnesförlust och kan uppstå efter skador på vilken del av hjärnan som helst, inklusive tinningloben. Epileptiska anfall i tinningloben kan också ge upphov till transient global amnesi – en tillfällig minnesstörning som gör att personen inte kan minnas nya eller tidigare händelser och personer.
Ju snabbare sjukdomen fortskrider, desto tidigare märks symtomen. Skadas höger hemisfär i tinningloben försämras minnet för ljud och former, enligt Merck. Skadas istället vänster hemisfär påverkas minnet för ord samt förmågan att förstå språk. Andra symtom vid skador kan vara personlighetsförändringar, exempelvis brist på humor, extrem religiositet och nedsatt libido. Komplexa partiella anfall kan åtföljas av okontrollerade känslor samt autonoma, kognitiva eller emotionella störningar hos personer med epileptogena foci – lokaliserade områden som ger upphov till onormala elektriska signaler som utlöser anfall – i vissa delar av tinningloben, noterar Merck.
Talterapi är en vanlig behandlingsform vid afasi. Den största återhämtningen av språkförmågan sker oftast inom tre månader efter behandlingsstart, men förbättringar kan fortfarande ske efter sex månader. För agnosi finns ingen specifik behandling, men i vissa fall kan tillfrisknandet ske spontant. De flesta amnesier är kortvariga och de flesta tillfrisknar utan behandling; dock kan vissa personer aldrig mer bilda nya minnen. Som Merck förklarar beror detta på att ju långsammare dysfunktionen utvecklas, desto mer tid har hjärnan att kompensera för skadan. Oskadade delar av hjärnan kan ta över funktionerna från det skadade området, vilket bidrar till patientens återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online