Lumbal radikulit är ett smärtsamt ryggproblem som har sitt ursprung i ländryggen (den lumbala delen av ryggraden), men som kan ge upphov till en mängd olika symptom – från nedre delen av ryggen ända ner till foten. Symtomen varierar beroende på vilken eller vilka nerver som är påverkade. Det finns flera behandlingsalternativ, bland annat olika former av smärtlindring, terapi och kirurgi.
Lumbal radikulit är ett samlingsnamn för ett smärtsamt tillstånd som uppstår längs roten av någon av de nerver som utgår från den nedre, lumbala delen av ryggraden. Smärtan kan bero på att en lumbal nerv är klämd, inflammerad, irriterad eller inte fungerar som den ska på grund av otillräcklig blodförsörjning.
Även om symtomen kan variera kraftigt mellan individer beroende på vilka nerver som drabbats, är en ihållande smärta det gemensamma draget hos alla med lumbal radikulit.
De olika typerna av lumbal radikulit bestäms av vilka nerver som är påverkade. En av de vanligaste formerna är ischias, där smärta, delvis förlorad kontroll, domningar och svaghet i ett ben – ibland i både ben och fot – beror på problem med ischiasnerven eller någon av de nervrötter som leder in i den. Kompression av andra specifika spinalnerver i ländryggsregionen ger upphov till olika specifika symtom.
Även om smärtan är unik för varje individ och beror på vilka spinalnerver som är påverkade, finns det några vanligt förekommande symtom vid lumbal radikulit:
Smärtan kan öka eller minska vid vissa tidpunkter, aktiviteter eller kroppsställningar, men de flesta som drabbats är överens om att smärtan aldrig helt försvinner utan behandling.
Innan en läkare kan ställa en säker diagnos måste en noggrann medicinsk undersökning genomföras för att utesluta andra sjukdomar och tillstånd. När andra orsaker har uteslutits är nästa steg vanligtvis en serie bilddiagnostiska undersökningar, såsom datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT).
Därtill används tester som mäter nervvävnadens ledningsförmåga, exempelvis elektromyografi (EMG) eller test av evokerade potentialer, för att avgöra om en specifik nerv har skadats. En myelografi – där kontrastmedel injiceras i ryggmärgsområdet för att kunna röntga området – kan också behövas för att få en bättre bild av eventuellt påverkade nerver.
Lumbal radikulit kan behandlas på flera sätt. Nästan alla behandlingsalternativ faller inom en av tre kategorier: smärtlindring, terapi eller kirurgi.
Smärtstillande läkemedel, muskelavslappnande medel, antiinflammatoriska läkemedel och anestetika används ofta för att hjälpa patienten att hantera smärtan. När smärtan är under kontroll kan patienten gå vidare till olika terapiformer.
Bland terapialternativen ingår fysioterapi, massageterapi och kiropraktisk behandling. Dessa metoder syftar till att återställa rörlighet, stärka muskulaturen och minska trycket på de påverkade nerverna.
Om terapi inte lindrar besvären – och särskilt om smärtan kommer från ett diskbråck – kan operation vara ett mycket framgångsrikt alternativ. Kirurgiskt ingrepp kan avlasta den klämda nervroten och ge långvarig smärtlindring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online