Bulimi nervosa är en av de mest allvarliga ätstörningarna och kan i värsta fall få livshotande konsekvenser. Enligt National Eating Disorders Association (NEDA) dör ungefär 1 av varje 10 000 personer med bulimi nervosa varje år till följd av sjukdomen.
Även om siffran kan verka låg i förhållande till antalet drabbade bör den tolkas med försiktighet. Bulimi förknippas ofta med skam och hemlighetsmakeri, och många lider i smyg utan att söka vård. Det innebär att den faktiska dödligheten kan vara högre än de officiella talen visar.
Sjukdomen kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning, följt av kompensatoriska beteenden som framkallad kräkning, missbruk av laxermedel eller överdriven fysisk träning. Med tiden kan dessa beteenden orsaka allvarliga skador på kroppen.
Några av de farligaste komplikationerna inkluderar elektrolytrubbningar, som kan störa hjärtats rytm och i extrema fall leda till hjärtstillestånd. Andra risker är esofagusskador och bristningar i magsäcken, tandproblem, allvarlig uttorkning samt njurskador. Dessutom är risken för depression, ångest och suicidtankar förhöjd hos personer med bulimi.
Den goda nyheten är att bulimi går att behandla, och ju tidigare vård söks desto bättre är prognosen. Behandlingen kombinerar ofta kognitiv beteendeterapi (KBT), näringsrådgivning och ibland läkemedelsbehandling. Med rätt stöd kan många återfå en stabil relation till mat och leva ett friskt liv.
Om du eller någon i din närhet visar tecken på bulimi är det viktigt att kontakta vården så snart som möjligt. Att prata öppet om sjukdomen är ett första viktigt steg mot återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online