Tekniska framsteg inom medicinen har gett läkare en mängd tekniker, instrument och maskiner för att noggrant kunna diagnostisera och behandla sjukdomar. Ett medicinskt område som har upplevt en explosiv utveckling under de senaste 25 åren är diagnostisk bildgivning – medicinska undersökningar som producerar bilder av kroppen i syfte att upptäcka och diagnostisera sjukdomar.
Det finns en rad olika tekniker och typer av utrustning för att skapa bilder av kroppens organ och vävnader. Röntgen är en form av diagnostisk bildgivning som har funnits sedan tidigt 1900-tal. Modernare metoder inkluderar ultraljud, datortomografi (CT), nuklearmedicinsk bildgivning, magnetresonanstomografi (MR) och positronemissionstomografi (PET).
Många av dessa tekniker används för att avbilda hjärtat och dess strukturer – undersökningar som sammanfattas under begreppet hjärtbildgivning. De vanligaste metoderna är hjärt-CT-angiografi, hjärt-MR, ekokardiografi och nukleär kardiologi.
Hjärt-CT-angiografi är en icke-invasiv bildgivningsteknik som skapar en tredimensionell bild av hjärtat och de omgivande blodkärlen. Metoden gör det bokstavligen möjligt för läkare att se in i hjärtat utan att behöva operera. Den hjälper kardiologer att diagnostisera kranskärlssjukdom, sjukdomar i aorta samt andra strukturella avvikelser i hjärtat.
Undersökningen används ofta för att utvärdera patienter med oklara resultat från arbets-EKG eller andra stresstester. Metoden rekommenderas dock inte för rutinmässig hälsokontroll av hjärtat, eftersom den innebär att patienten utsätts för en viss dos strålning.
Hjärt-MR är en särskilt värdefull icke-invasiv undersökning eftersom den ger rörliga bilder som låter läkarna studera hjärtat medan det slår. Enligt University of Chicago Medical Center betraktas metoden som "guldstandarden" för bedömning av hjärtfunktion.
Genom att analysera hjärtmuskelns struktur och funktion kan undersökningen visa orsaker till hjärtsvikt samt hur mycket muskelvävnad som skadats vid en hjärtinfarkt. Bilderna skapas med hjälp av en stark magnet, radiovågor och en dator – helt utan strålning.
Ett ekokardiogram är en icke-invasiv undersökning som använder ljudvågor (ultraljud) för att visa hjärtats struktur, funktion och blodflöde. Metoden är särskilt användbar för att granska hjärtats klaffar.
Ekokardiografi kan användas på flera olika sätt och för olika ändamål. Ibland kombineras den med stresstestning, vilket ger bilder av hur hjärtat reagerar på fysisk eller farmakologiskt framkallad ansträngning. Metoden kan även användas i samband med invasiva ingrepp där läkaren behöver undersöka hjärtats insida. I sådana fall hjälper ekokardiografin till att vägleda läkarens rörelser och gör det möjligt att se detaljer som annars skulle kräva öppen kirurgi.
Under normala omständigheter går blodflödet i kroppen inte att observera utan hjälp av speciella kontrastämnen. Nukleär hjärtbildgivning använder radionuklider för att visualisera blodcirkulationen till hjärtmuskeln.
Vid denna minimalt invasiva undersökning injiceras först en liten mängd radioaktivt spårämne i patientens ven. En speciell kamera detekterar sedan det märkta blodet och följer det när det passerar hjärtats olika delar. Områden där spårämnet saknas visar vilka vävnader som inte får tillräcklig blodförsörjning. Undersökningen är därför ett värdefullt verktyg för att upptäcka förträngningar och blockeringar i kranskärlen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online