Perifer kärlsjukdom, eller PAD (peripheral artery disease), är en hjärt-kärlsjukdom som enligt American Heart Association drabbar upp till åtta miljoner människor i USA. Sjukdomen innebär att blodflödet till armar och ben minskar på grund av förträngda artärer. Vanliga orsaker är blodproppar samt åderförkalkning (ateroskleros), där plack och andra avlagringar byggs upp i kärlen.
Typiska symtom är kramp och smärta i benen samt att sår och skärsår på fötterna läker långsamt. På grund av den nedsatta cirkulationen kan benen också kännas svalare än resten av kroppen. PAD kan vara ett allvarligt hälsotillstånd, men det går att behandla med läkemedel och livsstilsförändringar.
Behandlingen av perifer kärlsjukdom har två huvudmål: att lindra smärtan som orsakas av cirkulationsproblemen och att bromsa sjukdomens utveckling. Personer med PAD löper högre risk att drabbas av hjärtsjukdom och stroke än personer utan sjukdomen. Beroende på hur långt sjukdomen har framskridit kan den ibland behandlas "naturligt" utan läkemedel. De som har mer avancerade blockeringar i artärerna behöver oftast insatser som läkemedel eller kirurgiska ingrepp.
Högt kolesterol och PAD hänger ofta samman, enligt Mayo Clinic. Därför är en av hörnstenarna i behandlingen en kost med låg halt mättat fett. Sådana kostplaner brukar kallas "hjärtvänliga" och inkluderar fettsnåla eller lättmjölkprodukter, magra proteinkällor som fisk och fläsk samt fiberrika livsmedel. Att byta ut vitt bröd och vitt ris mot fullkornsvarianter kan hjälpa till att sänka kolesterolet och förbättra din hjärt-kärlhälsa. Är du osäker på vilka livsmedel du kan äta säkert vid PAD, be din läkare om remiss till en dietist.
Regelbunden motion kan förbättra cirkulationen hos patienter med PAD och lindra bensmärtorna. Enligt American Heart Association kan personer med perifer kärlsjukdom uppleva färre och svagare symtom redan efter ett till två månaders träning. Det är viktigt att röra på sig flera gånger i veckan för att se resultat. Patienter med kraftig bensmärta (så kallad claudicatio intermitterens) kan uppleva att det är omöjligt att gå ens korta sträckor, men de kan successivt öka aktivitetsnivån mot ett mål som sätts tillsammans med läkaren.
Ett flertal läkemedel används vid behandling av perifer kärlsjukdom. Kolesterolsänkande statiner är bland de mest vanligt förskrivna. Andra läkemedel kan behövas för att kontrollera bakomliggande tillstånd som påverkar PAD, exempelvis högt blodtryck och diabetes. Läkaren kan också ordinera acetylsalicylsyra eller blodförtunnande mediciner för att förebygga blodproppar i de redan skadade artärerna. Bensmärta orsakad av PAD kan dessutom lindras med cilostazol, ett läkemedel som vidgar kärlen så att mer blod passerar.
Svåra fall av perifer kärlsjukdom som inte svarar på läkemedelsbehandling kan kräva operation. Ingrepp som används för att åtgärda PAD inkluderar ballongvidgning (angioplastik), bypassoperation samt upplösning av blodproppar. Vid angioplastik och bypass öppnas blockeringarna manuellt för att återställa blodflödet. Trombolys är den term som beskriver borttagning av blodproppar som inte kan lösas upp med läkemedel. Den bensmärta som orsakas av perifer kärlsjukdom lindras normalt omedelbart efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online