Vad är kranskärlssjukdom?
Kranskärlssjukdom, även känd som ischemisk hjärtsjukdom, uppstår när de blodkärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod – kranskärlen – blir förträngda eller helt blockerade. Det gör att hjärtat inte får tillräckligt med blod och syre, vilket kan ge upphov till bröstsmärta, andnöd och andra besvär.
Kranskärlssjukdom är en av världens största folksjukdomar och en ledande dödsorsak globalt. Den goda nyheten är att sjukdomen i många fall går att förebygga och behandla med livsstilsförändringar, läkemedel och vid behov kirurgiska ingrepp.
Olika former av kranskärlssjukdom
Sjukdomen kan yttra sig på flera olika sätt:
- Stabil angina. Den vanligaste formen av kranskärlssjukdom. Bröstsmärtan uppstår när hjärtmuskeln inte får tillräckligt med blod, exempelvis vid fysisk ansträngning eller stress. Besvären brukar gå över i vila eller med medicinering.
- Instabil angina. En allvarligare form som kan utvecklas till hjärtinfarkt om den inte behandlas. Smärtan kommer oftare, är kraftigare och varar längre än vid stabil angina, och den lindras sällan av vila eller mediciner.
- Hjärtinfarkt. Uppstår när en blodpropp helt täpper till en kransartär och blodflödet till en del av hjärtmuskeln avbryts. Vanliga tecken är bröstsmärta, andnöd och kräkningar. En hjärtinfarkt kan bli dödlig om den inte behandlas snabbt.
- Plötsligt hjärtstillestånd. När hjärtat plötsligt slutar slå. Orsaken är ofta en hjärtinfarkt, men även andra hjärtsjukdomar kan ligga bakom.
Riskfaktorer
Flera faktorer ökar risken att drabbas av kranskärlssjukdom:
- Högt blodtryck
- Förhöjda kolesterolvärden
- Rökning
- Diabetes
- Övervikt eller fetma
- Fysisk inaktivitet
- Arvelighet – kranskärlssjukdom i släkten
- Hög ålder
- Kön – män löper generellt sett högre risk än kvinnor
Så förebygger du kranskärlssjukdom
Du kan själv göra mycket för att minska din risk genom att hantera riskfaktorerna:
- Ät hjärtvänligt. Basera kosten på grönsaker, frukt och fullkorn. Välj magra proteinkällor som fisk och kyckling och begränsa intaget av mättat fett och transfetter.
- Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet hjälper dig att hålla vikten, sänka blodtrycket och förbättra kolesterolvärdena. Sikta på minst 30 minuters måttlig motion de flesta dagar i veckan.
- Sluta röka. Rökning skadar hjärtat och blodkärlen. Att sluta röka är ett av de viktigaste stegen du kan ta för att skydda ditt hjärta.
- Håll koll på blodtrycket. Har du högt blodtryck, prata med din läkare om mediciner och livsstilsförändringar som kan hjälpa dig att få det under kontroll.
- Kontrollera kolesterolet. Vid högt kolesterol kan läkaren rekommendera läkemedel, till exempel statiner, för att sänka värdena.
- Hantera din diabetes. Diabetes är en betydande riskfaktor. Har du diabetes är det viktigt att hålla noggrann kontroll på blodsockret.
- Behåll en hälsosam vikt. Övervikt och fetma ökar risken för kranskärlssjukdom – en viktnedgång kan bidra till att minska risken.
Behandling
Vilken behandling som passar bäst beror på hur allvarlig sjukdomen är. Behandlingsalternativen kan innefatta:
- Läkemedel som förbättrar blodflödet till hjärtat. Exempel är nitrater, betablockerare, kalciumantagonister och statiner.
- Balloonvidgning med stent. Ett ingrepp där förträngda eller blockerade kransartärer vidgas. En ballong blåses upp inne i kärlet för att vidga det, och ett litet metallnät – en stent – placeras ofta in för att hålla kärlet öppet.
- Kranskärlskirurgi (CABG). Vid operationen tas ett blodkärl från en annan del av kroppen och används för att leda blodet förbi det tilltäppta kranskärlet.
Din läkare hjälper dig att ta fram den behandlingsplan som bäst motsvarar dina individuella behov.
Prognos
Med rätt behandling och goda levnadsvanor kan de flesta som lever med kranskärlssjukdom leva ett fullt och aktivt liv. Regelbundna kontroller hos vården och bra kontroll över riskfaktorerna är avgörande för ett gott resultat på lång sikt.
