Kan ett cellprov upptäcka klamydia?

```html

Chlamydia trachomatis är en av de vanligast anmälda sexuellt överförbara infektionerna i världen, inte minst i USA. Tyvärr är de flesta infektioner hos kvinnor helt utan symtom, vilket gör att smittan ofta sprids obemärkt. För alla som är sexuellt aktiva är det därför viktigt att testa sig regelbundet.

Upptäckt

Klamydia kan upptäckas med hjälp av blodprov, urinprov eller provtagning från livmoderhalsen, där ett prov från livmoderhalsen oftast föredras. Infektionen kan dock inte diagnostiseras genom ett vanligt cellprov (pap-test).

Under en gynekologisk undersökning kan läkaren dock identifiera tecken på infektion i bäckenet eller livmoderhalsen och beställa riktade diagnostiska tester. Även om ett cellprov inte kan ställa diagnosen kan vissa cellulära förändringar synas – cellerna framstår som reaktiva och innehåller vakuoler, det vill säga små bubblor i cytoplasman. Sådana fynd kan vara en ledtråd, men ytterligare testning krävs alltid för en säker diagnos.

Testning

Dagens standard för klamydiatestning är ett molekylärbaserat test som kallas nukleinsyraförstärkningstest (NAAT). Metoden tar bakteriens DNA och förstärker den, vilket gör att även små mängder bakterier kan påvisas. NAAT är den mest accepterade metoden eftersom den är både känsligare och mer specifik än konventionella bakterieodlingar.

Andra testmetoder som förekommer är:

• Direkt fluorescerande antikroppsfärgning (DFA) – används för att påvisa klamydians antigener.
• DNA-sond – liknar NAAT men är mindre känslig.
• Bakterieodling – kan användas för att odla bakterien och bestämma dess stam, exempelvis vid resistensbestämning.

Symtom

Symtom på klamydia brukar debutera 7 till 21 dagar efter smittotillfället. Trots att de flesta kvinnor inte får några besvär alls kan följande symtom förekomma:

• Illamående och feber
• Flytningar från slidan
• Sveda eller brännande känsla vid urinering
• Buksmärta och smärta i ländryggen
• Dyspareuni (smärta vid samlag)
• Genombrottsblödningar mellan menstruationerna

Komplikationer

Om infektionen lämnas obehandlad kan klamydia utvecklas till allvarliga medicinska tillstånd. Bakterien kan sprida sig till livmodern, äggledarna och äggstockarna. Upp till 40 procent av infekterade kvinnor utvecklar bäckeninflammation (PID). Det kan i sin tur leda till komplikationer som kronisk bäckensmärta, problem under graviditet och ofrivillig barnlöshet.

Vikten av rätt diagnos

Tecken och symtom på klamydia liknar till stor del dem vid gonorré. De två infektionerna testas därför ofta parallellt för att fastställa vilken av dem som orsakar besvären. Det är avgörande att skilja dem åt, eftersom de behandlas med olika antibiotika.

Dessutom ökar en klamydiainfektion risken att drabbas av andra sjukdomar, bland annat humant papillomvirus (HPV) och hiv. Regelbunden testning och tidig behandling är därför det bästa skyddet för både din egen hälsa och dina partners.