Varje höst och vinter förbereder sig människor för influensasäsongen. Täppt näsa, halsont och feber leder till ökad sjukfrånvaro från både arbete och skola. De flesta vet att god handhygien och att undvika sjuka personer minskar risken för smittspridning, men det finns ett ännu effektivare sätt att förebygga influensa: att vaccinera sig. Influensavaccinet erbjuds varje år och rekommenderas för de flesta.
En av de mest spridda missuppfattningarna är att influensavaccinet självt kan orsaka influensa. Många avstår därför från att vaccinera sig. Tanken bygger på att vaccinet innehåller influensavirus – men viruset är inaktiverat, alltså dött, och kan inte orsaka någon infektion. Det enda sättet vaccinet skulle kunna göra dig sjuk är om du utvecklar en allergisk reaktion. Sådana reaktioner är extremt ovanliga, men kan ge symtom som feber och värk i kroppen, vilket lätt kan misstolkas som influensa.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC överväger fördelarna med influensavaccinet de mycket små riskerna vida. Skyddet sträcker sig längre än till en själv: genom att vaccinera sig minskar man också risken att smitta andra. Hos friska vuxna är influensa oftast ett obehagligt men harmlöst besvär, men hos barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer – något som vaccination kan förebygga.
Hos friska personer kan vaccinet förebygga 70 till 90 procent av de influensastammar som väl överensstämmer med de som ingår i vaccinet. Bland äldre boende på vårdhem är vaccinet dessutom cirka 80 procent effektivt när det gäller att förebygga dödsfall i influensa.
Trots att de flesta har nytta av influensavaccinet rekommenderar CDC vaccinet särskilt starkt för vissa grupper: personer med hög risk att drabbas av komplikationer, samt de som i sitt arbete eller sin vardag kommer i kontakt med dessa grupper. Hit räknas barn över sex månaders ålder, gravida kvinnor, personer över 50 år, alla med allvarlig kronisk sjukdom samt personer som bor på vårdinrättningar. Även vårdpersonal och personer som bor tillsammans med någon i riskgruppen – exempelvis spädbarn som är för unga för att själva vaccineras – bör vaccinera sig.
En liten grupp bör rådfråga sin läkare innan vaccination. Dit hör personer som är allergiska mot ägg eller har Guillain-Barrés syndrom – en sällsynt sjukdom som angriper nervcellerna och som kan utlösas av infektioner och i vissa fall av vacciner. Den som har feber vid planerad vaccinationstidpunkt bör vänta tills febern gått över. En lindrig förkylning utan feber är däremot inget hinder – då är det helt säkert att ta vaccinet.
Vissa som vaccinerar sig drabbas ändå av influensaliknande symtom. Det betyder inte nödvändigtvis att vaccinet misslyckats eller orsakat komplikationer. Kroppen behöver ungefär två veckor på sig att bygga upp skydd mot viruset, så det är fullt möjligt att smittas under den tiden – eller redan innan vaccinationen. Dessutom täcker det årliga säsongsvaccinet inte alla stammar; nya varianter, som H1N1, kan kräva ett kompletterande vaccin. Personer med försvagat immunförsvar kanske inte får ett fullständigt skydd, men vaccinet minskar nästan alltid sjukdomens svårighetsgrad.
Kom ihåg att de vanligaste biverkningarna är milda – ömhet, rodnad eller svullnad vid injektionsstället – och att vaccinets innehåll uppdateras varje år för att matcha de virusstammar som cirkulerar under säsongen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online