Influensaviruset smittar miljontals människor varje år, och en enda virusstam kan påverka så mycket som en fjärdedel av världens befolkning på bara tre månader. En tidig diagnos minskar sjukdomens påverkan och förkortar symtomens varaktighet betydligt. Därför är det viktigt att känna till vilka symtom man ska se upp med och att kontakta en läkare inom 48 timmar efter att man insjuknat.
Ont i halsen, huvudvärk, hosta, nysningar, muskelvärk, frossa, rinnande näsa, utmattning och feber på upp emot 38,5 °C är de vanligaste symtomen vid influensa. Barn kan dessutom få högre feber, ofta mellan 39,5 och 41 °C, och drabbas av magbesvär som illamående, kräkningar eller diarré. Vårdpersonal kan ofta ställa diagnosen influensa enbart utifrån patientens symtom, men läkaren kan välja att göra tester för att behandlingen ska bli mer träffsäker.
Det finns flera snabba diagnostiska tester, och de flesta kan utföras på läkarmottagningen på mindre än 15 minuter. Testerna är inte hundraprocentigt säkra, men de brukar kunna avgöra om influensa finns i kroppen. För de flesta personer med annars god hälsa behövs inga tester. Läkare rekommenderar dock att patienter med svåra symtom, kronisk sjukdom i bakgrunden, vuxna över 65 år samt spädbarn under sex månader genomgår diagnostiska tester. Vårdpersonal kan också använda testerna för att kartlägga vilka influensastammar som cirkulerar i samhället. Snabbtesterna gör det möjligt för läkaren att bestämma recept och behandling redan vid ett enda besök, vilket är särskilt viktigt när en felaktig diagnos kan bli livshotande.
Många faktorer spelar in när en läkare ställer diagnos hos en patient, bland annat att snabbtester kan ge felaktiga resultat. Omfattningen av influensaaktiviteten i samhället har stor betydelse för bedömningen, vilket är anledningen till att statistik över influensautbrott är så viktig. Det gäller särskilt mindre gemenskaper som skolor och arbetsplatser. Influensa är mycket smittsam, och all kontakt med smittade personer ökar risken att bli sjuk. Vissa patienter är dessutom extra mottagliga för infektionen på grund av ett försvagat immunförsvar. För patienter där influensa konstaterats bör behandlingen påbörjas omedelbart.
Utifrån patientens symtom och testresultat beslutar läkaren om lämplig behandling. Vanligtvis förskrivs ett av två antivirala läkemedel, Relenza eller Tamiflu, som angriper influensainfektionen direkt. Receptfria läkemedel kan också användas för att lindra symtomen. Avsvällande medel och antihistaminer är mest effektiva för att lindra besvären, men botar inte influensen på samma sätt som receptbelagda läkemedel. Utöver medicinering bör den som drabbats vila mycket och dricka rikligt med vätska, till exempel juice, vatten och soppa. Influensa kan dessutom förebyggas helt genom en årlig influensavaccination innan säsongen startar (september till mars).
Influensainfektioner som inte behandlas ordentligt kan leda till allvarliga eller till och med livshotande komplikationer. Viral lunginflammation orsakas av infektioner i lungorna. Typiska symtom är andningssvårigheter, smärtsam hosta eller bröstsmärtor vid hosta, gulgrönt eller blodigt slem samt återkommande feber. Bronkit, som kan bero på influensa, är en infektion och inflammation i luftstrupen och de stora och små bronkerna (luftvägarna). Bihåleinflammation (sinuit) infekterar och ger svullnad i bihålorna på ett liknande sätt. Dessa komplikationer och de besvärliga symtom som influensaviruset orsakar kan lindras eller undvikas helt. Kom ihåg att det bästa skyddet mot influensaviruset är att ta en årlig influensavaccination.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online