Vad gör tonsillerna? Funktion, sjukdomar och behandling

Tonsiller bekämpar infektioner och utgör en viktig del av både det lymfatiska systemet och immunförsvaret. Ironiskt nog förknippas tonsillerna i vardagen oftast med just halsont, infektioner och frånvaro från skolan hos barn. Trots sin viktiga roll i immunsystemet blir tonsillerna ibland mer av ett problem än en tillgång – i sådana fall kan en tonsillektomi, det vill säga en kirurgisk borttagning, bli nödvändig.

Lymfsystemet

Lymfa är en proteinrik vätska som fyller utrymmena mellan muskler, organ och andra kroppsstrukturer. Lymfan cirkulerar genom det lymfatiska systemet, ett omfattande och sammanlänkat nätverk av kärl, vävnader (däribland tonsillerna), lymfknutor, bräss (thymus), mjälte och benmärg.

Systemet fungerar som ett slags dräneringssystem: det avlägsnar och transporterar vävnadsvätska från kroppens vävnader samt tar upp och transporterar fetter från mag-tarmkanalen. Det lymfatiska systemet, inklusive tonsillerna, spelar dessutom en avgörande roll i immunförsvaret genom att producera och transportera lymfocyter och antikroppar.

Tonsillernas anatomi och funktion

Tonsillerna är ovalformade ansamlingar av lymfatisk vävnad, rika på lymfocyter och makrofager, strategiskt placerade för att försvara kroppen mot bakterier och virus som tränger in via munnen eller näsan. De delas in i tre kategorier:

• Gommandlar – två stycken, belägna längst bak i svalget på var sida.
• Tungtonsiller – två stycken, placerade på tungans baksida.
• Svalgmandel (adenoid) – en enda, sitter på nässvalgets bakre vägg.

Tonsillerna fungerar som filter som fångar upp bakterier och virus på vägen in i kroppen. De producerar också lymfocyter och antikroppar som hjälper till att bekämpa infektioner.

Sjuka tonsiller

Eftersom tonsillernas normala uppgift är att fånga inkommande bakterier och virus kan de själva lätt överbelastas och drabbas av infektion. Detta tillstånd kallas tonsillit. Vanliga symtom är smärta eller obehag vid sväljning, feber, halsont och svullna lymfkörtlar i halsen. Sjuka tonsiller – oavsett om orsaken är tonsillit, tumörer eller något annat – förlorar sin förmåga att bekämpa infektioner och kan istället bli en belastning för kroppen.

Komplikationer vid tonsillit

Obehandlad eller återkommande tonsillit kan leda till flera komplikationer:

• Förstorade tonsiller som stör andning, sväljning och sömn, vilket kan orsaka sömnapné
• Tonsillabscesser (varansamlingar)
• Streptokockinfektion, allmänt känd som halsfluss
• Spridning av infektionen till blodbanan
• Återkommande eller kroniska hals- och öroninfektioner
• Tonsillkryptor, det vill säga varfickor i tonsillerna
• Tonsillstenar, stenliknande partiklar som bildas i tonsillerna
• Reumatisk feber

Tonsillcancer är en ovanlig men allvarlig komplikation.

När behövs en tonsillektomi?

Tonsillektomi syftar vanligtvis på borttagning av gommandlarna. Enligt American Academy of Otolaryngology–Head and Neck Surgery (AAO-HNS) finns det såväl absoluta som relativa indikationer för operationen.

Absoluta indikationer

• Förstorade tonsiller som orsakar obstruction i de övre luftvägarna, svåra sväljsvårigheter, sömnstörningar eller hjärt-lungrubbningar
• Peritonsillär abscess som inte svarar på konservativ behandling eller dränage
• Tonsillit som utlöser feberkramper
• Behov av vävnadsprov (biopsi) från tonsillen

Relativa indikationer

• Tre eller fler tonsillitfall per år
• Ihållande dålig andedräkt orsakad av tonsillit
• Kronisk eller återkommande tonsillit hos en streptokockbärare som inte svarar på antibiotika
• Misstanke om tumör

Värt att notera är att återhämtningen efter en tonsillektomi generellt är mer smärtsam för vuxna än för barn.