
Maginfluensa drabbar många människor varje år, särskilt under höst- och vinterhalvåret. Sjukdomen kallas även viral gastroenterit och orsakas av olika virus, ofta norovirus eller rotavirus. Symtomen brukar visa sig inom ett par till tre dagar efter smittotillfället och kan i vissa fall pågå i upp till tio dagar.
Här går vi igenom de vanligaste symtomen på maginfluensa, samt vad du kan göra för att må bättre och undvika komplikationer som vätskebrist.
Ett av de första symtomen som kan varna för maginfluensa är illamående. Magen känns orolig och obehaglig, och man får en stark känsla av att behöva kräkas. Hos de flesta leder sjukdomen till upprepade kräkningar, vilket gör det svårt att behålla varken mat eller dryck i kroppen.
Kräkningar innebär en stor risk för vätskebrist, och det är därför många med maginfluensa söker vård. Det är mycket viktigt att smådricka regelbundet, gärna vätskeersättning, för att inte bli uttorkad.
Det är vanligt att få feber när man har maginfluensa, oftast en lägre feber runt 38 grader. Vid lätt feber rekommenderas det i allmänhet att undvika febernedsättande mediciner, om inte temperaturen stiger kraftigt. Kroppen behöver vila för att kunna bekämpa viruset, så ta det lugnt och lyssna på din kropp.
Ett annat typiskt symtom är diarré, ofta med mycket vattniga avföringar. Om du klarar av att äta utan att kräkas kan det hjälpa att äta bindande livsmedel. En banan är exempelvis ett bra val, eftersom den kan bidra till fastare avföring. Även ris, havregrynsgröt och saltade kex kan vara skonsamma alternativ för magen.
Under en maginfluensa känns kroppen ofta helt slut. Tröttheten och utmattningen kan vara kraftig, och det är vanligt att man saknar energi för att ens klara av vardagsbestyr. De flesta sover mycket under sjukdomsperioden, vilket är precis vad kroppen behöver. Vila är en av de bästa botemedlen, så sov så mycket du kan och låt återhämtningen ta tid.
Förutom de klassiska symtomen finns flera andra besvär som kan följa med maginfluensan:
Kontakta vården om du inte kan behålla någon vätska alls, om symtomen varar längre än några dagar utan förbättring, eller om du visar tecken på allvarlig uttorkning – till exempel yrsel, mörk urin eller minskad urinproduktion. Små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar bör extra uppmärksammas, eftersom de lättare blir vätskebristiga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online