Andningsinfluensa – vanliga symtom och vad du bör känna till

Andningsinfluensa är en smittsam virussjukdom som drabbar över 40 miljoner amerikaner varje år. Även om vem som helst kan bli ordentligt sjuk är barn, äldre samt personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar mest sårbara. Om influensan inte behandlas kan den i värsta fall utvecklas till viruslunginflammation. Genom att känna till symtomen kan du bättre förbereda dig på ungefär en veckas sängvila, rikligt med vätska och en långsam återhämtning.

Vanliga symtom på andningsinfluensa

Plötslig debut med hög feber

Influensan kommer ofta mycket hastigt. Den sjuke får en snabb temperaturhöjning på fyra till fem grader, som hos barn ibland kan stiga ända upp till cirka 41 grader Celsius. Febern åtföljs ofta av kraftiga frossbrytningar.

Kroppsvärk och muskelsmärtor

Intense muskelvärk och allmänna kroppssmärtor är typiska tecken på influensa. Smärtorna sitter oftast i nacken, axlarna och ryggen och kan kännas genomgripande.

Desorienterande huvudvärk

Många drabbade beskriver en intensiv, tryckande huvudvärk i tinningarna och längs sidorna av huvudet. Huvudvärken kan åtföljas av illamående och ökad ljuskänslighet, vilket gör vardagliga aktiviteter svåra att hantera.

Näsa och nysningar

Till skillnad från vid förkylning har den influensasjuke inte alltid rinnande näsa – det symtomet kommer ofta med andra virus som följer i spåren av infektionen. Däremot drabbas man ofta av återkommande nysningar under sjukdomens gång.

Halsont

Det råa, ömma halsen som ofta följer med influensan bör hållas under uppsikt. Halsontet kan nämligen också bero på andra virus, vara ett dolt tecken på bihåleinflammation som skuggas av influensans övriga besvär, eller i vissa fall motivera ett test för streptokockinfektion.

Torr och ihållande hosta

Influensan medför ofta en kraftig, torr hosta utan slembildning. Hostan kan bestå i en vecka eller mer, även efter att feber och kroppsvärk har lagt sig.

Total utmattning som varar i veckor

Hög feber, muskelansträngning och vätskebrist leder ofta till djup trötthet och utmattning. Återhämtningen tar tid, och under perioden är kroppen extra mottaglig för andra virusinfektioner. Tröttheten kan pågå i flera veckor efter att de akuta symtomen försvunnit.

När bör du söka vård?

Sök medicinsk vård om febern inte går ner, om andningen blir besvärlig, om bröstsmärtor uppstår eller om symtomen förvärras efter att ha förbättrats. Personer som tillhör riskgrupper – små barn, äldre, gravida och personer med kroniska sjukdomar – bör kontakta vården tidigt, eftersom antivirala läkemedel är mest effektiva inom de första 48 timmarna efter symtomdebut. Vila, vätska och febernedsättande mediciner ligger till grund för behandlingen av lindrigare fall.