Döva och hörselskadade människor kan kommunicera över telefonlinjer med hjälp av en apparat som kallas teletypewriter (TTY). Med TTY-utrustning kan användarna skriva meddelanden till varandra på tangentbord via ett system som är kopplat till befintliga telefonlinjer. TTY-användare använder ofta särskilda förkortningar för att spara tid, och telefonister genomgår därför ofta TTY-utbildning för att kunna förstå denna typ av kommunikation.
Nyhetsorganisationer och företag skickade tidigare meddelanden via TTY-apparater som kopplades till telefonlinjer och andra maskiner. TTY-apparater användes även för telegram- och militärkommunikation. På 1960-talet modifierade den döve fysikern Robert Weitbrecht TTY-apparaterna så att de kunde användas av döva. Han konstruerade en akustisk kopplare som omvandlade de elektriska signalerna från en TTY-apparat så att de aktiverade TTY-tangentbordet och skrev ut meddelandet.
Bärbara versioner kom ut på marknaden under 1970-talet, och på 1980-talet utvecklades TTY-modem. I slutet av 1980-talet introducerades TTY-betaltelefoner. År 1996 krävde den amerikanska myndigheten Federal Communications Commission (FCC) att trådlösa telefoner skulle vara TTY-kompatibla.
Genom åren har TTY-apparaten haft många olika namn. Ursprungligen syftade TTY enbart på utrustning för telegram- och militärkommunikation. När en mindre version av apparaten kom ut på marknaden kallades den Telecommunications Device for the Deaf (TDD). FCC använde också termen text telephone (TT), vilket även är en beteckning som ofta används i Europa. Organisationen Telecommunications for the Deaf Inc. (TDI), som ger ut nationella kataloger och guider för döva, rekommenderar förkortningen TTY, som är den mest använda termen idag.
TTY-utrustning består av ett tangentbord, en bildskärm, ett modem eller en modulär anslutning, nätdel och batterier. Vissa modeller har även inbyggd skrivare eller automatisk telefonsvarare. I juli 2010 kostade TTY-utrustning mellan 200 och 1 000 dollar och vägde mellan cirka 1 och 2,3 kilo (2–5 pund).
För att ringa ett TTY-samtal fäster användaren den akustiska kopplaren eller modemet vid en vanlig telefon, lägger luren på plats och slår på apparaten. Två lampor tänds – en som visar att apparaten har ström och en som visar telefonsignaler. Lampan för telefonsignal ändrar sitt blinkmönster beroende på typen av signal: den släcks till exempel när det inte finns något ljud och blinkar snabbt om linjen är upptagen.
När samtalet har kopplats till en annan TTY-telefon börjar personen i andra änden oftast med att skriva "GA", som står för "go ahead" (fortsätt). En TTY-användare avslutar varje meddelande med "GA" för att visa att motparten ska svara. När samtalet är helt avslutat skriver användaren "GA to SK", som står för "go ahead to stop keying" (fortsätt till att sluta skriva).
Precis som i internetchattar och sms förkortar TTY-användare ord för att spara tid vid skrivandet. De utelämnar ofta också skiljetecken, artiklar och prepositioner för att minska antalet tecken de behöver skriva. Vanliga förkortningar är bland annat "XXX" som står för "misstag", "HD" som betyder "hold" (vänta) och "Q" som representerar ett frågetecken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online