När vintern närmar sig minskar antalet soltimmar kraftigt. Mindre dagsljus har visat sig påverka människans humör och kan hos vissa utlösa depression. Personer som drabbas av så kallade vinterblues är extra känsliga för ljusbristen under den mörka årstiden. Dagsljuset börjar minska redan i september och når sin lägsta nivå i januari.
Vinterdepression, som även kallas säsongberoende depression, är vanligare på nordliga breddgrader som Skandinavien och Arktis, där dagsljuset är mycket begränsat under vinterhalvåret. Enligt The New York Times känner sig personer med säsongberoende depression tröga och nedstämda under vintern.
Säsongberoende depression förkortas ofta SAD (Seasonal Affective Disorder). Människor med normal psykisk hälsa under sommaren kan bli deprimerade när dagsljustimmarna minskar i takt med att vintern kommer. Enligt Mayo Clinic börjar symtomen vanligtvis under hösten och fortsätter genom vintern, när ljusnivåerna är som lägst.
Typiska symtom är ökad sömnighet, viktuppgång, starkt begär efter kolhydrater, trötthet, social tillbakadragenhet samt nedstämdhet och depression.
Kroppen har en intern klocka, den så kallade dygnsrytmen eller cirkadiska rytmen, som styr när du ska vara vaken och när du ska sova. Dagsljuset håller denna rytm i balans. Med färre soltimmar under vintern ställs dygnsrytmen ur led, vilket ibland leder till depression. Väckarklockan ringer högt och tydligt, men du vill bara dra täcket över huvudet – kroppen vill fortsätta sova eftersom den inte uppfattar att det är morgon.
Melatonin är ett hormon som påverkar både sömn och humör. Vinterns längre mörka timmar gör att kroppen producerar mer melatonin. Produktionen startar i skymningen, vilket signalerar till kroppen att det är dags att sova, och brukar nå sin topp mitt i natten under djupsömnen. Hos friska människor upphör melatoninproduktionen i gryningen. Den som lider av vinterdepression kan dock producera för mycket melatonin, vilket leder till trötthet och nedstämdhet under vintermånaderna.
Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som ofta kallas för ett "må bra"-ämne. Den ansvarar för känslor av lugn och välbefinnande. Mayo Clinic rapporterar att de kortare dagsljustimmarna under vintern gör att serotoninnivåerna sjunker, och nivåerna är som lägst just under vintern. Serotonin påverkas dessutom av hur mycket solljus det är en enskild dag. Låga serotoninnivåer orsakar ledsamhet och depression, och i svåra fall kan de även leda till självmordstankar.
Ljusterapi är en vanlig och effektiv behandlingsform. Den innebär att man vistas en viss tid framför en speciell lampa, en s.k. ljuslåda. Detta höjer serotoninnivåerna och motverkar överproduktionen av melatonin, särskilt om behandlingen sker på morgonen.
Antidepressiva läkemedel, exempelvis Prozac, kan hjälpa till att öka serotoninhalten i kroppen och lindra säsongberoende depression. Även kolhydrater höjer serotoninnivåerna – men välj då näringsrika kolhydrater framför söta och salta godsaker. Så kallade daggryningssimulatorer, som successivt ökar ljuset och efterliknar en naturlig soluppgång, är ett bra sätt att återställa dygnsrytmen och göra det lättare att vakna på morgonen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online