Mindfulness är en teknik som lärs ut till patienter som återhämtar sig från depression för att bryta negativa tankemönster som riskerar att leda till återfall. Genom terapi i en trygg och stödjande miljö lär sig patienten ersätta de negativa tankarna med mer positiva, med fokus på här och nu. I kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) kan metoden vara ett effektivt verktyg för att förebygga nya depressionsepisoder.
Många terapeuter kombinerar mindfulness med kompletterande terapiformer, utöver antidepressiva läkemedel och andra konventionella behandlingar. För vissa patienter som redan genomgått behandling men som fortfarande är sårbara kan dock kombinationen av mindfulness och KBT i sig vara tillräcklig för att förebygga återfall.
Mindfulness går ut på att medvetet rikta uppmärksamheten mot det aktuella ögonblicket – här och nu – som ett sätt att avbryta den negativa tanke- och känslocykel som ofta triggas av händelser i det förflutna eller oro inför framtiden. Metoden används även för att behandla stressrelaterad smärta och sjukdom.
"Genom att bli medveten om sina tankemönster och känslor kan personer som drabbats av depression lära sig känna igen den typ av grubbel eller självkritiska tankar som leder dem in i depression, innan tankarna spirar ur kontroll", förklarar American Psychological Association (APA) på sin webbplats. Mentalvårdsterapeuter kombinerar därför ofta mindfulness-tekniker med kognitiv beteendeterapi – en metod som kallas mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT).
"Kognitiv beteendeterapi bygger på idén att det är våra tankar som skapar våra känslor och beteenden – inte yttre faktorer som människor, situationer eller händelser", skriver National Association of Cognitive-Behavioral Therapists (NACBT) på sin webbplats. Denna terapiform, som kan bedrivas på olika sätt, lär patienten att "avlära" långvariga negativa tankemönster som triggas av de problem hen står inför och som kan leda till depression.
Zindel V. Segal, en av MBCT:s upphovsmän, undervisar grupper av patienter under åtta sessioner. Han guidar deltagarna genom en rad övningar som inkluderar sittmeditation, yogaliknande stretchning, djupandning och promenader, rapporterar American Psychological Association. Övningarna, som genomförs i en stödjande miljö, hjälper patienterna att släppa det som bekymrar dem och uppmuntrar dem att leva i nuet.
Tekniken kan sedan användas som ett hanterings- och självkontrollverktyg för att dämpa eller avbryta känslor av hopplöshet och maktlöshet så snart de börjar växa fram. Mellan sessionerna får patienterna hemuppgifter som befäster det de lärt sig, och de uppmanas att fortsätta träna på egen hand även efter att programmet avslutats.
I MBCT lär sig patienterna att använda mindfulness omedelbarhet som en sorts "time out" för att bryta negativa tankemönster. Därefter används KBT-tekniker för att hjälpa patienten att förstå vad som utlöser det självdestruktiva och självmotsägande beteendet – och hur det kan stoppas.
KBT lär ut stoicism, alltså förmågan att betrakta och hantera problem lugnt istället för med ångest, misstro eller panik. "Gör vi så känner vi oss inte bara bättre, utan placerar oss vanligtvis också i en bättre position att använda vår intelligens, kunskap, energi och resurser för att lösa problemet", förklarar NACBT. Terapin använder den sokratiska metoden: terapeuten ställer frågor som avslöjar patientens negativa tankemönster och uppmuntrar patienten att ifrågasätta sig själv, för att själv kunna se hur hen fastnar i negativa tankar och antaganden – och pröva deras giltighet.
Depressionssymtomen minskade hos patienter som genomgått MBCT – under behandlingen, direkt efteråt och en månad senare – enligt en artikel från 2007 i tidskriften Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice. Patienterna uppgav också att de fortsatte att praktisera de tekniker de lärt sig även efter att sessionerna avslutats.
En studie av forskaren Willem Kuyken vid University of Exeter, presenterad på Science Daily den 2 december 2008, följde patienter i 15 månader. Under perioden var återfallsfrekvensen 13 procent högre bland de som använde antidepressiva läkemedel än bland de som genomgått MBCT. Dessutom rapporterade MBCT-gruppen en högre livskvalitet, både när det gällde det dagliga livets glädje och fysiskt välmående. Eftersom en enda terapeut kan undervisa grupper om 10–12 patienter under bara åtta veckor skulle MBCT kunna bli ett kostnadseffektivt alternativ till många enskilda samtalsterapisessioner, noterade Science Daily.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online