I 2 500 år har buddhismen utformats för att dämpa de negativa känslor som ofta ligger bakom depression i människors liv. Att följa Buddhas läror innebär att lära sig lugna sinnet och finna en inre frid där depression inte får fäste.
Mannen som kom att kallas Buddha föddes in i ett kungligt hem år 563 f.Kr., nära gränsen mellan dagens Indien och Nepal. Under större delen av sina 81 år undervisade prins Siddhartha Gautama – Buddha – i en andlig tradition med fokus på meditation och upplysning, utformad för att förändra mentala tillstånd och främja lycka.
Som alla som har drabbats av depression vet, livnär sig sjukdomen på kaotiska tankar om tidigare misslyckanden och frodas i oro inför framtiden. Buddhismen, som kontinuerligt har förfinats under två och ett halvt årtusende, söker besegra denna meningslösa oro genom att träna sinnet att existera endast i den enda verkliga dimensionen: nuet.
"Dwell inte i det förflutna, dröm inte om framtiden – koncentrera sinnet på det nuvarande ögonblicket", sade Buddha.
Huvudverktyget för att leva i nuet är meditation – en avslappningsteknik som framför allt bygger på att fokusera på sin andning, vilket leder sinnet till enkelhet och stillhet. Konsten består i att lära sig omedelbart släppa negativa tankar som smyger sig in i huvudet.
När denna färdighet väl har utvecklats genom meditation tränas sinnet att använda samma teknik i vardagen – en förmåga som passar perfekt för den deprimerade individen som vill släppa och undvika psykiskt lidande.
"Västerländsk psykologi har länge utgått från att förmågor som uppmärksamhet och känslor är fasta och oföränderliga", skrev Hara Estroff Marano i en artikel från 2003 i Psychology Today. "Buddhismen ser däremot sinnets komponenter som färdigheter som kan tränas. Denna syn får alltmer stöd från modern neurovetenskap."
När psykiatern Henry Emmons i Minneapolis–St. Paul behandlar patienter med depression vägleder han dem ofta genom en kombination av buddhistiska principer, kostförändringar och modern psykiatri. "Depression är en helhetssjukdom som påverkar varje aspekt av vem vi är som människor", skriver Emmons i sin bok "The Chemistry of Joy". "Det är därför logiskt att angripa den från alla tillgängliga vinklar." För Emmons innebär modellen att ta hänsyn till kropp, psyke, ande och hjärnkemi.
Universitet och sjukhus världen över antar i snabb takt mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) som en medicinsk metod för att behandla depression. Även om de flesta inte explicit inkluderar buddhismen i terapin, lyfter MBCT fram meditation som det främsta verktyget i kampen mot depressionens utmattande smärta.
Professor Willem Kuyken vid Mood Disorders Centre vid University of Exeter i Storbritannien menar att meditation och MBCT visar stor nytta när det gäller att avvänja patienter från antidepressiva läkemedel. "MBCT tar ett annat grepp – det lär människor färdigheter för livet." Kanske till och med samma typ av livslånga färdigheter som buddhismen har erbjudit världen under större delen av den dokumenterade historien.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online