Så kan depression identifieras med MR – vad forskningen säger

Depression kan orsaka både psykiska och fysiska besvär. Idag ställs diagnosen vanligtvis genom en rad undersökningar som omfattar en fysisk hälsokontroll, laboratorietester och en fullständig psykiatrisk utredning. För att en depression ska kunna konstateras måste symtomen uppfylla kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM).

Forskare experimenterar dock med ett biologiskt angreppssätt för att identifiera depression med hjälp av MR – magnetresonanstomografi. Även om det ännu saknas entydiga vetenskapliga bevis anser forskarna att MR har stor potential att kartlägga de mekanismer och de hjärnområden som ligger bakom sjukdomen.

Instruktioner: Så går en MR-utredning av depression till

1. Uppsök en kvalificerad läkare för en första bedömning

Börja alltid med att kontakta en läkare för en initial diagnos. Depression förväxlas ofta med andra psykiatriska tillstånd, exempelvis bipolär sjukdom, adhd eller schizoaffektiv störning. En fullständig psykiatrisk utredning säkerställer att du lider av egentlig depression och inte av något annat tillstånd.

Utredningen kan innehålla frågor om dina tankar, ditt mående och din vardag. Läkaren kan även ta blodprover och göra en allmän hälsoundersökning för att utesluta bakomliggande kroppsliga sjukdomar som kan ligga bakom dina symtom.

2. Be läkaren om fortsatt utredning efter den första diagnosen

Eftersom det fortfarande är ovanligt att läkare använder MR för att identifiera depression kan du behöva begära en sådan undersökning särskilt. Läkare beställer dock ofta MR på eget initiativ om de misstänker att depressionen i själva verket är ett symtom på annan hjärnsjukdom.

3. Informera MR-teknikern om syftet med undersökningen

Tala om för teknikern att man vill leta efter tecken på depression under skanningen. Teknikern bör låta dig utföra en mentalt krävande övning medan undersökningen pågår.

Förutom School of Molecular and Clinical Medicine vid University of Edinburgh visade framgångsrika försök att deprimerade patienter uppvisar ökad aktivitet i det rostrala cingulum samt i ytterligare mediala prefrontala hjärnområden när de utför svåra mentala uppgifter.

4. Be teknikern dokumentera aktiviteten i specifika hjärnområden

Be teknikern att notera aktiviteten i ventromediala prefrontala cortex (vmPFC) och dorsolaterala prefrontala cortex (dlPFC). Enligt en studie från Institute of Psychiatry finns det en tydlig skillnad i aktivitet mellan depressiva perioder och perioder av remission i dessa områden:

• Ventromediala prefrontala cortex: överaktiv under depression och minskar i aktivitet under remission.
• Dorsolaterala prefrontala cortex: underaktiv under depression och ökar i aktivitet under remission.

Även om dessa biologiska tecken ännu inte bevisats vara helt tillförlitliga kan de bidra till att identifiera depression med MR.

5. Sök och ta emot behandling

Sök behandling för din depression och följ den vårdplan som tas fram. Det finns ett stort antal behandlingsalternativ, och tillsammans med din läkare kan du avgöra vilket upplägg som passar dig bäst. Behandlingen kan omfatta läkemedel, samtalsterapi och livsstilsförändringar.