Begreppet "depression" omfattar en rad olika störningar som skapar problem i människors vardag. Från svår klinisk depression till förlossningsdepression orsakas de olika formerna av skilda faktorer, och även behandlingarna varierar beroende på diagnos.
Svår depression, dystymi, bipolär sjukdom och förlossningsdepression räknas som de fyra främsta formerna av depression. Patienter som är irriterade, ledsna eller inte orkar sova, äta eller arbeta under två veckor eller längre kan diagnostiseras med svår depression.
Dystymi är en mindre intensiv form av depression, men den varar längre och ger den drabbade en känsla av att inte kunna utföra sina vanliga dagliga aktiviteter fullt ut. Bipolär sjukdom, även kallad manisk-depressiv sjukdom, karaktäriseras av cykler med höga perioder (mani) och låga perioder (depression).
Förlossningsdepression uppstår endast hos kvinnor som nyligen har fött barn. Den kan innebära humörsvängningar, gråtanfall, sorg, ilska, ensamhet och ångest. En ännu allvarligare variant är förlossningspsykos, där den drabbade tappar verklighetsuppfattningen, får hallucinationer, uppvisar onormala beteenden samt kan ha självmordstankar eller tankar på att skada andra.
Det finns ingen enskild orsak bakom någon av depressionsformerna. Däremot kan varje typ ha genetiska, biokemiska, miljömässiga eller psykosociala orsaker. Bipolär sjukdom har exempelvis visat sig gå i släkter. Svår depression och dystymi kan utvecklas efter en traumatisk upplevelse eller förlusten av en närstående, men de kan också bero på kemiska obalanser i hjärnan. Av okänd anledning löper kvinnor dubbelt så stor risk att insjukna i depression under sin livstid.
Beroende på typen av depression finns det flera olika sätt att behandla åkomman. För de flesta som upplever depressiva symtom – exempelvis ihållande nedstämdhet, irritabilitet, hopplöshet, sömnlöshet, trötthet, känslor av värdelöshet eller skuld, aggressivitet, impulskontrollproblem, viktändringar, koncentrationssvårigheter och tappat intresse för vanliga aktiviteter – är psykoterapi det första steget mot att må bättre. Om samtalsterapin inte når fram till roten av problemet ordineras ofta läkemedel som komplement.
SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare), som Zoloft och Prozac, är en grupp depressionsläkemedel som kan lindra symtom och hjälpa patienter åter till vardagen. SNRI-preparat (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare), som Effexor och Cymbalta, utgör en annan läkemedelsklass som kan övervägas. Även NDRI-preparat (noradrenalin-dopamin-återupptagshämmare) som Wellbutrin, MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare) som Nardil och Parnate samt tricykliska antidepressiva som Vivactil och Elavil är alternativa behandlingsmöjligheter som en psykiater kan pröva.
Alla dessa läkemedel reglerar humöret via hjärnans signalsubstanser, bland annat serotonin, adrenalin och dopamin. Eftersom alla individer reagerar olika är det ofta nödvändigt att testa flera preparat innan rätt läkemedel och dosering hittats.
Misstänker du att du själv eller någon närstående lider av depression är det viktigt att kontakta vårdcentralen eller annan professionell vårdgivare. Med rätt diagnos och individanpassad behandling går det bra att hantera sjukdomen och återfå livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online