Depression och ångest hos barn är allvarliga tillstånd som påverkar barns humör, tänkande och beteende. Enligt American College of Neuropsychopharmacology har ångestsyndrom – den vanligaste psykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar – en förekomst på 8 till 10 procent. American Academy of Family Physicians rapporterar att depression drabbar mellan 3 och 5 procent av alla ungdomar och cirka 2 procent av barn i förpuberteten.
Ångest och depression kan sabotera barnets skolgång, hemliv och sociala relationer. Lämnas dessa sjukdomar obehandlade kan de leda till låg självkänsla, drogbruk, beteendeproblem, isolering och emotionell ohälsa. Som förälder är det därför viktigt att känna igen varningstecknen i tid och veta vilken hjälp som finns att få.
Ett deprimerat barn uppvisar ofta en ihållande nedstämdhet eller irritabilitet, eller har svårt att känna glädje över aktiviteter som brukar vara roliga. Andra vanliga symtom är:
Enligt Healthyplace.com har så många som två tredjedelar av alla barn med depression även en ångestdiagnos. Det finns flera olika typer av ångestsyndrom, men gemensamt är att barnet känner extrem och orealistisk oro, spänning eller rädsla inför vardagliga situationer. Barnet kan också klaga över fysiska symtom som magont, huvudvärk, yrsel eller illamående. Ofta begränsar barnet sina aktiviteter för att undvika situationer som utlöser ångesten.
Om ditt barn visar tecken på depression eller ångest är det viktigt att en kvalificerad läkare, psykolog eller psykiater gör en noggrann utredning. Utredningen bör inledas med en fysisk undersökning för att utesluta bakomliggande sjukdomar som sköldkörtelproblem, binjuresjukdomar, diabetes, andningsbesvär, näringsbrister eller celiaki (glutenintolerans). Även livsmedelsallergier, miljöallergier och lågt blodsocker kan bidra till symtom på depression och ångest.
Prata med ditt barn i förväg om vad ni vill ta upp hos läkaren. Hjälp barnet att se det som helt normalt och sunt att söka hjälp – precis som man gör vid alla andra sjukdomar.
Du kan påbörja arbetet redan innan ni träffar vården. Prata öppet med ditt barn om känslor och beteenden, och uppmuntra barnet att berätta om sina bekymmer och farhågor. Hjälp barnet att utforska orsakerna till sorgen, rädslan och ångesten, och ta fram konkreta handlingsplaner tillsammans.
Tillåt inte att barnet drar sig undan och isolerar sig. Uppmuntra i stället deltagande i strukturerade sociala aktiviteter, och interagera regelbundet under dagen – om skolan, kompisar, familjen, intressen och framtidsplaner. Stöd barnet att hitta hobbyer och aktiviteter som känns meningsfulla och givande.
Om symtomen kvarstår i mer än några veckor och husläkaren bedömer att det rör sig om ångest eller depression är det dags att söka professionellt stöd. Be din läkare och personer du litar på om rekommendationer av terapeuter, och kontakta din försäkring för att ta reda på vilka behandlare som täcks.
Låt barnet träffa en terapeut eller kurator som är utbildad och erfaren i att behandla barn. Familjeterapi kan vara ett kraftfullt och kostnadseffektivt alternativ, eftersom föräldrarna då blir direkt involverade i att genomföra terapeutiska insatser i vardagen. I Sverige kan du även vända dig till er vårdcentral eller till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) för bedömning och behandling.
Om barnet inte svarar på insatser hemma och i samtalsterapi kan ni diskutera medicinering med er läkare, som i så fall kan remittera till en psykiater. Flera läkemedel har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och utvärderats av National Institute of Mental Health som effektiva vid behandling av ångest och depression hos barn och ungdomar. Sök gärna information online i förväg, så att du kan ställa välgrundade frågor till behandlaren när ni diskuterar vilken medicin som passar ditt barn bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online