Vad är kopplingen mellan depression och kortisolutsöndring?

Psykologer har länge vetat att stress och svår depressiv sjukdom hänger ihop. Även om orsakerna bakom depression inte är helt kartlagda, verkar sambandet mellan stress och depression bäst kunna förklaras genom effekterna av ett hormon som kallas kortisol.

Vad är HPA-axeln?

Begreppet "hypotalamus–hypofys–binjurebark-axeln", ofta förkortat HPA-axeln, beskriver samarbetet mellan hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Dessa organ ingår i det limbiska systemet och spelar en central roll i att reglera den kemiska balansen i hjärnan och kroppen, bland annat genom att styra hormonproduktionen vid stress.

Vad är kortisol?

Kortisol är ett hormon som bildas i binjurebarken. När kroppen upplever hot eller stress aktiveras "kamp eller flykt"-reaktionen, varvid kortisol utsöndras i förhöjda nivåer. Hormonet hjälper kroppen att mobilisera energi, höja blodsockret och dämpa inflammation på kort sikt. På grund av sin centrala roll vid stress kallas kortisol ofta för "stresshormon".

Kortisolets effekter på kroppen

Låga och regelbundna nivåer av kortisol är helt normala och nödvändiga för kroppens dagliga funktion. Problemet uppstår när hormonets nivåer förblir förhöjda under lång tid. Kroniskt förhöjt kortisol stör de normala processerna i HPA-axeln och kan skada hjärnan, särskilt hippocampus – det område som är viktigt för minne och känsloreglering.

Kortisol och depression

Det exakta sambandet mellan depression och kortisol är föremål för omfattande forskning. Vad man dock vet är att patienter med svår depression ofta uppvisar förhöjda kortisolnivåer i blod, saliv och urin. Störningar i dygnsrytmen av kortisolutsöndringen, exempelvis avvikande morgonvärden, har också kopplats till depressiva tillstånd.

Orsak eller verkan?

Forskning publicerad i tidskriften Behavioral Neuroscience visade att möss som injicerades med kortisol utvecklade symtom som liknar depression. Det tyder på att kortisol kan vara en bidragande orsak snarare än endast ett följd av sjukdomen. Studier som presenterats i British Journal of Psychiatry antyder dessutom att höga kortisolnivåer kan försämra funktionen hos signalsubstansen serotonin, vilket i sin tur kan leda till depressionssymtom.

Trots dessa fynd behövs mer forskning för att helt klargöra hur sambandet mellan kortisol och depression fungerar, samt vilka nya behandlingsmöjligheter det kan leda till.