Stress och depression hänger ofta ihop – de två går hand i hand. Nyligen inträffade stressfyllda händelser utgör den starkaste riskfaktorn för att utveckla svår depression. Även stress orsakad av barndomstrauma, exempelvis fysiskt eller sexuellt våld samt försummelse, spelar en stor roll för risken att senare i livet drabbas av kroniska former av svår depression.
Här får du konkreta råd på hur du kan identifiera stress, minska onödig press i vardagen och därmed förebygga depression.
Nyp stressen i knoppen genom att äta välbalanserade måltider, sova tillräckligt och motionera regelbundet. Undvik också att skjuta upp uppgifter till sista minuten. Att sänka förväntningarna på dig själv hjälper dessutom till att avvärja den stress som kan leda till depression.
Kom ihåg att stress på arbetet är kopplad till både svår depression och dystymi – en mer kronisk men lindrigare form av depression.
Förstå att dåliga betyg på terminsbetyget kan öka depressionsymtom hos barn eller till och med utlösa en depression. Det gäller särskilt barn i åldern runt femte och sjätte klass, när trycket i skolan ofta ökar.
Stöd någon som redan visar symtom på depression att sänka sina stressnivåer och undvika det som ökar pressen. Hjälp personen att inse att familjekonflikter och våld, äktenskapsproblem, förändringar i hemmet, skilsmässa, substansmissbruk, ekonomisk och hälsorelaterad stress, jobbstress samt stressiga prov alla kan leda till svår depression.
Stressorer som kan bidra till depression är många och olika. De kan omfatta allt från terroristattacker till att förlora en partner, förälder, ett barn, annan närstående eller nära vän. En diagnos av allvarlig sjukdom och att vårda en sjuk familjemedlem är också mycket påfrestande situationer som kan leda till depression.
Tänk på att det inte bara är stress som bidrar till depression – depression kan också i sig skapa mer stress. Forskningen har nyligen börjat förstå sambandet mellan de två tillstånden och hur de påverkar kroppen. Mycket av forskningen fokuserar på en gen som reglerar signalsubstansen serotonin i hjärnan.
Prata med din läkare om läkemedel och andra behandlingsformer som kan minska stress och depression i ditt liv. Läkemedel, stödgrupper, samtalsterapi, positivt tänkande, kunskap samt strategier som tidsplanering, framtidsplanering, dagboksskrivande och regelbunden motion är alla effektiva verktyg för att hantera både stress och depression.
Kom ihåg: Om du känner igen dig i flera av dessa stressorer eller upplever symtom på depression, tveka inte att kontakta vården. Ju tidigare du får stöd, desto bättre är chanserna att bryta den onda cirkeln mellan stress och depression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online