Depression är en vanlig psykisk sjukdom som enligt National Comorbidity Survey Replication från 2002 drabbar ungefär en femtedel av alla vuxna i USA. Två former av depression är allmänt erkända inom vården. De delar flera gemensamma symptom och har i stort sett samma bakomliggande orsaker, men skiljer sig åt i svårighetsgrad och varaktighet.
Amerikanska National Institute of Mental Health konstaterar att depression i grunden är en hjärnsjukdom. Personer som lider av depression uppvisar onormal hjärnaktivitet samt en obalans i hjärnans signalsubstanser, såsom serotonin och dopamin, vilka reglerar humör, sömn och energinivå.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan (DSM-IV), finns det två huvudformer av depression: svår depressiv störning (major depressive disorder) och dystymi. Dystymi skiljer sig från svår depression framför allt genom att symptomen är lindrigare men samtidigt mer långvariga och kroniska.
En diagnos av svår depression ställs när känslor av sorg eller en markant förlust av intresse för aktiviteter som tidigare uppskattats varat i mer än två veckor, tillsammans med minst tre av följande besvär:
Dystymi innebär ett ihållande, måttligt nedstämt sinnestillstånd som förekommer under större delen av dagen, fler dagar än inte, under en period av minst två år. För att diagnosen ska kunna ställas krävs dessutom att minst två av de symptom som kännetecknar svår depression föreligger.
Exakt hur depression uppstår är inte helt kartlagt, men forskningen pekar på att sjukdomen sannolikt orsakas av en kombination av genetiska, biologiska och miljörelaterade faktorer. Exempel på sådana miljöfaktorer kan vara komplicerad familjedynamik, ekonomisk utsatthet eller en skilsmässa. Även stressiga livshändelser och bristande socialt stöd kan öka risken att insjukna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online