Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av många terapiformer som används för att lindra depression, låg självkänsla och andra emotionella eller psykiska besvär. Terapin kan användas för barn, tonåringar och vuxna, både i grupp och individuellt, och sessionerna hålls vanligtvis en gång i veckan. Enligt University of Michigan Depression Center är KBT en vetenskapligt välgrundad metod som hjälper mer än 75 procent av alla personer med depression.
KBT bygger på idén att det är våra tankar – inte yttre situationer eller andra människor – som styr hur vi känner och agerar. Genom att förändra våra tankar kan vi därför påverka våra känslor och reaktioner positivt, oavsett vad som händer runt omkring oss.
Det som skiljer KBT från andra terapiformer, exempelvis psykoanalys eller humanistisk-existentiell terapi, är att den är tydligt målinriktad och tidsbegränsad. Medan en psykoanalys kan pågå i flera år tar KBT i genomsnitt bara cirka 16 sessioner, enligt National Association of Cognitive-Behavioral Therapists. En anledning till att terapin blir så kort är de regelbundna hemuppgifterna. I terapeutens rum kan du till exempel öva på hur du ska sätta gränser mot din chef, för att sedan pröva det på jobbet redan nästa dag.
KBT består av två huvuddelar: kognitiv omstrukturering och beteendeaktivering. Vid omstruktureringen hjälper terapeuten patienten att identifiera negativa tankebanor kopplade till depression eller låg självkänsla, och tillsammans arbetar de för att förändra dem. Sådana tankemönster kan vara ”Jag duger inte”, ”Alla hatar mig” eller ”Vad är poängen? Jag misslyckas ändå”. Beteendeaktivering handlar om att uppmuntra patienten att gradvis återuppta aktiviteter som brukar ge glädje – något som deprimerade ofta släpper, eftersom de tänker ”Vad spelar det för roll?”. På så sätt lär sig patienten att tänka annorlunda samtidigt som teorin omsätts i praktiken genom hemuppgifter. Rollspel är en vanlig metod: terapeuten spelar exempelvis patientens partner, förälder eller vän medan patienten övar på att uttrycka sig. När hen känner sig trygg med att röst fram sina känslor och tankar i terapirummet, prövar hen samma sak hemma.
KBT har sina rötter i stoisk filosofi, en antik grekisk lära som menar att människan bör behärska sina känslor – från eufori till vrede – för att uppnå inre ro och därmed ett verkligt välbefinnande. Utifrån denna filosofi lär KBT-terapeuter ut att ett problem finns kvar oavsett hur starkt du reagerar på det. Istället för att förstora problemet med intensiva känslor lär du dig att hålla dig lugn, vilket gör dig bättre rustad att hantera själva problemet.
KBT använder också den sokratiska metoden, uppkallad efter filosofen Sokrates, som helt enkelt går ut på att ställa frågor. Med hjälp av denna teknik ställer terapeuten många frågor för att förstå patientens sinne och situation på djupet. Patienterna lär sig dessutom att ställa frågor till sig själva, som ”Hatar han mig verkligen? Varför skulle han vilja mig illa?”
I grunden bygger KBT på principen att beteenden och reaktioner är inlärda – och därmed också kan avläras. Detta är mer än bara samtalsbehandling: tack vare de återkommande hemuppgifterna får patienten träna de tekniker som lärts ut i sitt vardagliga liv. För personer som lider av depression eller låg självkänsla erbjuder kognitiv beteendeterapi en imponerande framgångshistoria.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online