Barndomsdepression är smärtsamt – både för barnet och för hela familjen. Det kännetecknas av ihållande ledsamhet, känslor av värdelöshet och en oförmåga att uppleva glädje. Depressionen påverkar barnets vardag och kan göra det svårt att fungera både i skolan och hemma.
Det är lätt att förväxla depression hos barn med tillfälligt dåligt humör eller irritabilitet. Sådana känslor är en naturlig del av uppväxten. Men föräldrar bör komma ihåg att vid barndomsdepression lättar aldrig det tunga humöret. Det består över tid och blir ibland till och med värre.
Tidig insats är avgörande om du misstänker att ditt barn är deprimerat. Depression är en verklig sjukdom som kräver professionell hjälp. Fall inte i fällan att tro att barnet bara kommer att "rycka upp sig". Forskning visar nämligen att obehandlad barndomsdepression ofta fortsätter in i vuxen ålder.
Vanligtvis börjar du märka tydliga förändringar i barnets beteende. Kanske brukade ditt barn tillbringa mycket tid med vänner, men föredrar nu att vara ensam. Vissa deprimerade barn beter sig ut i skolan, får inlärningssvårigheter eller börjar tappa i betyg.
Andra vanliga tecken på depression hos barn är:
- att vara tårögd eller gråta ofta
- att se ledsen eller uttråkad ut större delen av tiden
- litet eller inget intresse för favoritaktiviteter
- att uttrycka känslor av hopplöshet
- liten eller ingen energi
- att vara arg eller irriterad oftare än vanligt
- svårigheter med relationer och kommunikation
- klagomål på fysiska besvär som huvudvärk och magont
- koncentrationssvårigheter
- förändrade mat- och sömnvanor
- att prata om att rymma hemifrån
- att nämna självmord eller visa tankar på döden
Deprimerade barn löper dessutom större risk att experimentera med droger och alkohol än barn som inte är deprimerade. Kontakta alltid din barnläkare eller vårdcentral om du misstänker att ditt barn mår dåligt. Läkaren utesluter först eventuell fysisk sjukdom och kan sedan remittera er till en psykolog eller annan psykiatrisk specialist.
Depression är inget att skämmas över. Det är faktiskt ett av de vanligaste hälsoproblemen i världen – varje år drabbas mer än 17 miljoner människor. Ungefär ett av 33 barn kan ha depression, och bland tonåringar är det så många som en av åtta.
Många föräldrar undrar om de själva bär skulden när deras barn blir deprimerat. Visserligen kan stora livshändelser som en skilsmässa, ett skolbyte eller ett dödsfall spela en roll, men depression orsakas sällan av en enda händelse. Ofta bidrar flera faktorer samtidigt, exempelvis obalanser i hjärnans signalsubstanser, ärftlighet, vissa läkemedel och kroniska sjukdomar.
Att se sitt barn drabbas av depression är både skrämmande och frustrerande. Men med rätt behandling och ditt stöd kommer barnet att börja må bättre. Här är några konkreta råd:
- Acceptera att ditt barn är deprimerat. Skrika inte, kritisera inte och säg inte åt barnet att "rycka upp sig". Visa förståelse, tålamod och uppmuntran.
- Påminn barnet om att du finns där. Deprimerade barn känner sig ofta oälskade. Att höra kärleksfulla ord och känna stöd gör verklig skillnad.
- Lyssna aktivt och utan att döma. När ditt barn öppnar sig om sina känslor kan det kännas tungt att höra, men förminska aldrig barnets upplevelse.
- Erbjud hopp utan att låta banal. Tomma plattityder kan förstärka känslor av misslyckande.
- Lura dig inte själv att barnet är lat. Att gå upp ur sängen och göra läxor kräver energi, och deprimerade barn känner sig ofta utmattade och ointresserade av omgivningen. Uppmuntra ändå barnet att ta ansvar och beröm ansträngningen när en uppgift blir klar.
- Hjälp barnet att hålla sig aktivt. Gör gemensamma promenader eller cykelturer – fysisk aktivitet kan lindra symtom på depression.
- Uppmuntra hälsosamma matvanor. Näringsrik mat hjälper till att förbättra humöret.
- Se till att mediciner tas som ordinerat. Rapportera eventuella biverkningar till läkaren omgående.
- Följ behandlingsplanen. Regelbundna samtalsterapier hjälper barnet att återhämta sig snabbare.
Agera slutligen om ditt barn behandlas för depression men inte blir bättre. Symtomen bör minska över tid, och ibland räcker det med en justering av medicineringen. Kom ihåg att depression är en betydande riskfaktor för självmordsbeteende – kvarvarande eller förvärrade symtom ska aldrig ignoreras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online