Graviditet skildras ofta i media som en lycklig tid, och för många kvinnor är den verkligen det. Men verkligheten är att graviditeten inte bara ställer fysiska krav på kroppen – för många kvinnor kan upplevelsen också vara psykiskt påfrestande. Enligt organisationen March of Dimes uppvisar 10 till 20 procent av alla gravida tecken på klinisk depression, och för kvinnor som tidigare haft depressiva besvär är risken ännu större.
Det finns dock hjälp att få, ofta utan läkemedel som kan påverka graviditeten. Nyckeln är att känna igen symtomen i tid och söka utredning och behandling så tidigt som möjligt.
Hormonella förändringar under graviditeten kan givetvis bidra till dagar då man känner sig lite nedstämd. Vanligtvis går dessa dagar över och humöret ljusnar igen. Men om en gravid kvinna uppvisar symtom på depression i två veckor i rad bör hon undersökas och börja prata med sin läkare eller barnmorska om behandling – även om det bara handlar om samtalsterapi hos en psykolog eller kurator.
Det mest uppenbara tecknet på depression är att må dåligt, men det är de övriga symtomen som tyder på en egentlig depression. Ett särskilt talande tecken är att intresset för aktiviteter som man tidigare uppskattade försvinner. Det kan handla om att umgås med vänner, hobbyer, shopping, filmer eller läsning. Om du själv märker att du tappat intresset för sådant som brukade glädja dig – eller om du ser denna förändring hos en gravid kvinna i din närhet – är det dags att ta situationen på allvar.
Känslor av skuld, särskilt utan någon tydlig anledning, är vanliga vid depression. Det kan hjälpa att prata med andra kvinnor som är gravida eller har varit gravida, för att förstå att sådana känslor är vanliga och att man inte är ensam.
Svårigheter att sova, eller att sova mer än normalt, är typiska tecken på depression – även om sådana förändringar är förväntade hos gravida oavsett psykisk hälsa. De är ändå värda att uppmärksamma, särskilt om du har svårt att sova av andra skäl än att du inte hittar en bekväm sovställning.
På samma sätt är aptitförändringar normala under graviditeten; maträtter du älskat kan plötsligt framstå som oaptitliga, och tvärtom. Notera ändå om du får tydliga förändringar i dina matvanor samtidigt som andra depressiva symtom.
Om du upplever hopplöshetskänslor eller tankar på självmord – eller på att skada barnet – bör du omedelbart söka hjälp. Att dela sina känslor, både goda och svåra, med sin partner kan hjälpa, liksom att hålla vården informerad inte bara om förändringar i den fysiska hälsan (energinivå, smärta med mera) utan också om den psykiska.
Även om känslor av hopplöshet inte är ovanliga är det avgörande för både din och ditt barns hälsa att komma ihåg att dessa känslor kan gå över och ersättas av moderskapets glädjeämnen.
Obehandlad depression kan vara farlig för både mamman och det ofödda barnet, eftersom tillståndet ofta åtföljs av dåliga näringsval och ohälsosamma beteenden som alkohol- och drogmissbruk, enligt American Pregnancy Association (APA). Sådana beteenden kan leda till för tidig födsel, låg födelsevikt och utvecklingsproblem.
Obehandlad depression under graviditeten kan dessutom fortsätta efter förlossningen – en period då känslor av depression och ångest kan bli ännu mer intensiva och moderns och barnets hälsa är extra sårbar.
Om du eller någon du känner uppvisar depressiva symtom under graviditeten bör första steget vara ett samtal om känslorna med vårdgivaren. Hen kan sedan rekommendera en handlingsplan, till exempel en stödgrupp, samtalsterapi, läkemedel, ljusterapi eller en kombination av flera insatser. Rådfråga alltid din läkare innan du använder läkemedel, kosttillskott eller annan behandling som skulle kunna påverka din eller barnets hälsa.
I Sverige kan du vända dig till din mödravårdscentral, där barnmorskan regelbundet följer upp din psykiska hälsa under graviditeten. Att prata om hur du mår är aldrig fel – ju tidigare du söker stöd, desto bättre är förutsättningarna för en trygg graviditet och en bra start med ditt barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online