Att känna igen att en tonåring är deprimerad är inte alltid lika enkelt som man kan tro. Tonårsåren är fyllda av oförklarliga humörsvängningar och irrationellt tänkande, så hur vet du när det handlar om mer än bara normalt tonårsbeteende? Och vad kan du egentligen göra om din egen tonåring, eller en ung människa du bryr dig om, mår dåligt?
Det goda nyheterna är att det finns flera konkreta saker du kan göra för att hjälpa – förutsatt att du känner till tecknen och symtomen på depression och är beredd att engagera dig på riktigt.
Depression hos tonåringar uttrycks ofta som ilska snarare än sorg, vilket gör den svårare att identifiera. Vanliga symtom är tappat intresse för aktiviteter som tidigare varit roliga, sömnstörningar, förändrad aptit, perioder av hopplöshet, trötthet samt tankar på självskadebeteende eller suicid. Bekanta dig med dessa varningssignaler och fortsätt lära dig om de påfrestningar som unga möter i dag – exempelvis skolstress, sociala medier och gruppträck.
Engagera dig aktivt i tonåringens liv. Genom att känna till deras vanor, intressen och vänkrets blir du snabbare uppmärksam på förändringar i beteendet. Var uppmärksam på skillnader i beteende eller personlighet som kan tyda på att något inte står rätt till. Kom ihåg att isolering ofta är ett tydligt tecken på depression.
Våga prata om det du lagt märke till. Fråga vad du kan göra för att hjälpa och erbjud dig att finnas där när tonåringen är redo att öppna sig. Lyssna utan att döma och undvik att pressa fram samtal. Uppmuntra till att söka professionell hjälp när det behövs, gärna via skolkuratorn, vårdcentralen eller BUP, och visa att du finns med på resan genom hela behandlingen.
Depression kan göra vardagen kännas övermäktig, och många tonåringar försöker dra sig undan från sina vanliga aktiviteter. Uppmuntra dem varsamt att fortsätta delta i fritidsintressen och sociala sammanhang, utan att kräva för mycket. Planera även gemensamma familjeaktiviteter som håller dem delaktiga i perioder när de helst skulle vilja gömma sig.
Depression kan vara lika frustrerande för anhöriga som för den drabbade själv. Att känna sig hjälplös och maktlös är helt normalt. Försök dock inte lösa alla problem på egen hand – din egen frustration och stress kan i stället lägga ytterligare press på tonåringen. Kom ihåg att återhämtning tar tid, och att ditt stadga stöd ofta betyder mer än du tror.
Om tonåringen visar tecken på självmordstankar, självskadebeteende eller ett kraftigt försämrat mående ska du inte vänta. Kontakta vården direkt, ring 1177 för rådgivning eller vid akut fara ring 112. Att agera snabbt kan rädda liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online