
Hjärnan använder glukos, det vill säga socker, som sin främsta bränslekälla. Faktiskt förbrukar hjärnan mer än 60 procent av allt glukos som cirkulerar i vårt blod. För att kunna utnyttja glukos måste en rad olika steg genomföras, och ett enda fel i processen kan hindra hjärnan från att få det näringsämne den behöver. När hjärnan inte får tillräckligt med glukos kan den skadas och fungera sämre. Diabetes som inte kontrolleras ordentligt kan störa hjärnans glukosmetabolism och i förlängningen påverka hjärnans funktioner.
Detta är anledningen till att okontrollerad diabetes indirekt kan kopplas till en mängd olika åkommor som hänger samman med hjärnans funktioner. Forskare misstänker till och med att Alzheimers sjukdom kan representera en tredje form av diabetes – ibland kallad "typ 3-diabetes".
För att metabolisera glukos i hjärnan krävs en komplex process i flera steg. Sockret transporteras in i hjärnan genom att passera den välbevarade barriären mellan blodet och hjärnvävnaden – den så kallade blod-hjärnbarriären. Därefter omvandlas glukosen till andra ämnen, genomgår en serie kemiska reaktioner och oxideras slutligen till koldioxid och vatten, vilket gör att energin kan tas tillvara fullt ut.
Diabetes kännetecknas av att kroppen inte kan producera och/eller reglera insulin, ett hormon som styr när och hur kroppen använder blodsocker. Det kan finnas tillfällen då kroppen har för mycket glukos i blodet, samtidigt som musklerna – och hjärnan – svälter efter energi eftersom insulinet inte fungerar som det ska. Hjärnan behöver rätt mängd glukos som pumpas in stadigt för att fungera korrekt. Annars drabbas den av en märkbar kognitiv försämring.
Mycket låga glukosnivåer kan sätta diabetiker i en farlig situation. De löper större risk för så kallade "diabetiska episoder", som kan sträcka sig från lindrigare kognitiva besvär som hjärndimma eller glömska till allvarligare incidenter, exempelvis att svimma bakom ratten. Utan rätt behandling för att reglera insulinet kan diabetiker drabbas av svårare hjärnproblem, bland annat minnesförlust och stroke.
Hos personer utan diabetes kan hjärnan kompensera för tillfälliga perioder med lågt blodsocker. Det händer alla – vi överanstränger oss och äter för lite, och även om vi kan bli yr återhämtar sig hjärnan genom att hjälpa sig själv att transportera in glukos med hjälp av speciella transportproteiner. Hjärnan använder inte insulin men är ändå beroende av blodsocker för sin energi. Den känner av när kroppens glukostillförsel är låg och bildar fler av dessa transportörer. I en diabetisk hjärna fungerar inte denna mekanism lika bra.
I en kanadensisk studie genomgick diabetiker ett test av sina mentala funktioner och uppvisade milda men tydliga kognitiva besvär. De hade normal perceptions hastighet och reaktionstid, men var långsammare i tester som krävde att de snabbt och precist bearbetade ny verbal information. Som tur är visar forskning hittills att dessa lindriga nedsättningar kan hanteras med behandling.
Problemet är att miljontals människor – nästan en fjärdedel av alla fall – lever med odiagnostiserad diabetes. Ju längre sjukdomen går obehandlad, desto högre blir risken för den allvarliga kognitiva försämring som hänger samman med nedsatt cerebral glukosmetabolism. Regelbundna hälsokontroller och tidig diagnos är därför avgörande för att skydda både kroppen och hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online