Varför är det viktigt att kontrollera sköldkörteln hos diabetiker?

Personer med diabetes löper betydligt större risk att drabbas av sjukdomar i sköldkörteln än den övriga befolkningen. En försvagad autoimmun funktion kan bidra till att sköldkörteln slutar fungera som den ska. Därför rekommenderas regelbundna kontroller: personer med typ 1-diabetes bör undersökas varannan till var tredje år, medan personer med typ 2-diabetes bör kontrolleras vart femte år.

Hur vanligt är problemet?

Sjukdomar i sköldkörteln drabbar ungefär sex procent av befolkningen i allmänhet, men hela elva procent av alla diabetiker. Bland kvinnor med typ 1-diabetes utvecklar så många som 30 procent sköldkörtelbesvär under sin livstid.

Olika typer av sköldkörtelrubbningar

Hypotyreos, det vill säga en underaktiv sköldkörtel, är tre gånger vanligare än hypertyreos bland diabetiker. Även förlossningsrelaterad sköldkörtelinflammation (postpartumtyreoidit) drabbar kvinnor med diabetes tre gånger oftare än kvinnor utan diabetes.

Svårt att ställa diagnos

Att upptäcka sköldkörtelproblem hos diabetiker kan vara utmanande. En dålig blodsockerkontroll ger nämligen många av samma symtom som en rubbad sköldkörtelfunktion, exempelvis njurskador (nefropati), trötthet, vätskeansamlingar (ödem) samt oväntad viktminskning eller viktökning. Det gör att besvären lätt kan feltolkas eller förbises.

Konsekvenser för blodsockret och hjärtat

Hypertyreos kan leda till insulinresistens, njurproblem och plötsliga blodsockerfall. Hypotyreos kan i stället orsaka glukosintolerans och höga blodsockervärden. Båda tillstånden ökar dessutom risken för allvarliga komplikationer som åderförkalkning (ateroskleros), hjärtarytmier och kärlkramp (angina).

Så behandlas sköldkörtelsjukdom

Hypotyreos behandlas framför allt med hormonersättningsterapi, där kroppen får det ämnesomsättningshormon den saknar. Hypertyreos behandlas i stället med radioaktiv jodbehandling eller, i vissa fall, kirurgi.

Teorier om bakomliggande orsaker

Forskning har kopplat sköldkörtelproblem hos diabetiker till höga kopparnivåer i kroppen samt till brist på spårämnet volfram. Krompikolinat kan hjälpa personer med typ 2-diabetes att reglera sina kopparnivåer, medan volfram finns i vissa mineraltillskott.

Sammanfattningsvis: Eftersom sambandet mellan diabetes och sköldkörtelsjukdom är väl dokumenterat bör blodprov som mäter sköldkörtelfunktionen ingå i den regelbundna vården. Tidig upptäckt minskar risken för komplikationer och gör det lättare att hålla både blodsockret och ämnesomsättningen i balans.