
En person med diabetes injicerar normalt insulin före en måltid, eftersom det tar mellan 10 och 45 minuter för läkemedlet att börja verka. Tas insulinet först efter maten hinner blodsockret stiga kraftigt innan insulinet får tid att motverka höjningen. Det finns dock flera situationer där det faktiskt kan vara rimligt att ta insulindosen efter en måltid.
Med moderna snabbverkande insulinpreparat går det dessutom ibland att injicera strax före eller direkt i anslutning till måltiden, beroende på vad vårdpersonalen rekommenderar. Här är de vanligaste anledningarna till att någon med diabetes väljer att dosera efter att ha ätit.
Insulindosen vid måltid beräknas delvis utifrån antalet gram kolhydrater som ska ätas. Om ett barn med diabetes vägrar äta upp hela middagen, men redan har fått en dos som motsvarade hela portionen, finns risk för en farlig hypoglykemisk reaktion (lågt blodsocker). Därför föredrar vissa föräldrar att ge injektionen först efter måltiden – då vet de säkert hur mycket barnet faktiskt har ätit och kan anpassa dosen korrekt.
Ligger blodsockernivån lågt inför matsäcken kan en person med diabetes medvetet vänta med insulinen och först äta en mindre portion. Injektionen ges sedan strax efteråt, vilket ger blodsockret tid att stabiliseras och minskar risken för ytterligare nedgång.
Livsmedel som inte innehåller kolhydrater – exempelvis ost, kött och fisk – kräver inget extra insulin för att balanseras. Har en diabetiker bara mellanätit något kolhydratsfritt kan injektionen som sker efteråt helt enkelt vara den ordinarie, schemalagda dosen och inte kopplad till själva intaget.
Ingen är felfri. Även den mest noggranna person med diabetes kan råka glömma sin injektion och får då komplettera med dosen efter att ha ätit. Enstaka sådana tillfällen är sällan farliga, men det bör inte bli en vana.
Att rutinmässigt injicera insulin efter måltider utan ett specifikt medicinskt skäl är en farlig långsiktig praktik. För att undvika allvarliga komplikationer bör personer med diabetes sträva efter att hålla blodsockret så jämnt som möjligt. De återkommande blodsockertoppar som uppstår när insulinet ges efter (eller under) måltiden kan på sikt leda till skador på blodkärl, nerver och organ – i värsta fall med dödlig utgång. Rådfråga alltid läkare eller diabetessköterska innan du ändrar din doseringsrutin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online