Vanliga myter om typ 2-diabetes – vad är sant och vad är falskt?

Det finns så många myter om typ 2-diabetes att det kan vara svårt att veta vad man ska tro. Runt denna vanliga sjukdom cirkulerar missuppfattningar om orsaker, symtom, behandling och till och med prognos. Här går vi igenom de vanligaste myterna och redogör för vad som faktiskt stämmer.

Fakta om diabetes

Diabetes är en av vår tids största folksjukdomar. Enligt American Diabetes Association orsakar diabetes fler dödsfall varje år än bröstcancer och aids tillsammans. Sjukdomen kan dessutom leda till många allvarliga komplikationer, bland annat hjärtinfarkt och stroke.

Myter om orsakerna

Många tror att man får diabetes enbart av att vara överviktig eller av att äta för mycket socker. En annan utbredd myt är att diabetes skulle vara smittsamt.

Sanningen är att typ 2-diabetes orsakas av en kombination av genetiska faktorer och livsstilsfaktorer. Övervikt och högt sockerintag kan öka risken att utveckla sjukdomen, men de är inte ensamma orsaker – och diabetes smittar definitivt inte mellan människor.

Myter om kosten

En vanlig missuppfattning är att personer med diabetes inte får äta socker alls, eller att de måste äta särskilda "diabetprodukter". Båda delarna är falska.

Om du har diabetes behöver du i princip följa samma hälsosamma kost som rekommenderas för alla andra: en kost som är fettsnål och måttlig när det gäller salt, socker och portionsstorlekar. Det handlar alltså om balans och sunt förnuft – inte om totala förbud.

Myter om prognosen

Det är en myt att alla personer med diabetes förr eller senare blir blinda, att man inte kan utöva sport eller att man är mer mottaglig för infektioner och andra sjukdomar än andra människor.

Med god kontroll över blodsockret, regelbundna läkarbesök och en hälsosam livsstil kan de flesta med typ 2-diabetes leva ett aktivt och fullvärdigt liv utan svåra komplikationer.

Att tänka på

Kanske den farligaste myten av alla är att diabetes "inte är så farligt". Ingenting kunde vara mer felaktigt. Diabetes är en allvarlig sjukdom som obehandlad kan leda till livshotande komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskador och nervskador.

Sjukdomen måste därför tas på allvar – både av patienten själv och av anhöriga. Tidig diagnos, rätt behandling och goda levnadsvanor gör stor skillnad för framtidsutsikterna. Tvivlar du på om du har symptom som trötthet, ökad törst eller täta urinträngningar, kontakta din vårdcentral för en undersökning.