För en person med diabetes kan en akut sjukdom vara livshotande. Vanliga åkommor som influensa, förkylning och infektioner räknas som akuta sjukdomar. Hos en frisk person uppträder akuta sjukdomar oftast plötsligt men har ett kort förlopp. Hos en person med diabetes påverkar däremot akuta sjukdomar blodsockernivåerna och ett redan försvagat immunförsvar, vilket kan leda till allvarligare tillstånd.
Effekterna av akut sjukdom på diabetes är extremt förhöjda blodsockernivåer eller onormalt låga blodsockernivåer. Förhöjt blodsocker orsakas av brist på insulin eller insulinbrist, medan lågt blodsocker beror på för mycket insulin och/eller läkemedel som sänker glukosnivåerna. Personer med diabetes har ett svagare immunförsvar och löper större risk när akuta sjukdomar uppstår. Akuta sjukdomar som influensa, urinvägsinfektion eller förkylning kan alla orsaka komplikationer i blodsockernivåerna och leda till allvarliga, till och med livshotande tillstånd som hyperosmolärt syndrom och diabetisk ketoacidos.
Hyperosmolärt syndrom kan uppstå till följd av en infektion som lunginflammation. Diabetiskt hyperosmolärt syndrom är vanligare hos äldre vuxna patienter med typ 2-diabetes, särskilt hos de som inte övervakar sina blodsockernivåer eller som inte vet att de har diabetes. Tillståndet kan orsaka livshotande uttorkning. Om en person med typ 2-diabetes visar symtom som höga blodsockernivåer, torr mun, överdriven törst, varm hud utan svettning, dåsighet, synbortfall och/eller svaghet på ena sidan av kroppen bör hen omedelbart kontakta läkare.
Hyperosmolärt syndrom diagnostiseras när patientens blodsockernivå är 600 mg/dl eller högre. Läkaren kan mäta mängden kväve eller kreatinin i blodet för att avgöra hur väl njurarna fungerar. De röda blodcellerna, vätskebalansen samt mängden kalium i blodet kan också undersökas genom ett test som kallas hematokrit.
Diabetisk ketoacidos orsakas av otillräckligt med insulin. Vid en infektion minskar kroppens insulintillgång. Ämnesomsättningen skiftar då från sitt normala läge till ett slags fastetillstånd där fett används som bränsle, vilket bildar syror i blodet. Svår uttorkning är vanligt vid diabetisk ketoacidos, och därför behövs ofta vätskebehandling tillsammans med antibiotika. Typiska symtom är andnöd, täta urinträngningar, allmänt sjukt utseende, kräkningar, överdriven törst, aptitlöshet och förvirring.
Personer med diabetes är mer mottagliga för influensa och löper nästan tre gånger så stor risk att dö i influensa- eller lunginflammationsrelaterade komplikationer. För en person med diabetes och influensa uppstår fara om blodsockernivån sjunker under 60 mg/dl eller stiger över 300 mg/dl. Medicinsk vård behövs om hen är för sjuk för att behålla maten i sig i mer än sex timmar, har andningssvårigheter eller kraftig diarré, har gått ner cirka 2,3 kg (fem pund) eller mer och/eller har feber över 38,3 °C (101 °F). Även förvirring och överdriven dåsighet ska omedelbart leda till besök hos läkaren eller akutmottagningen. Personer med diabetes bör ta årlig influensavaccination, helst i oktober–november innan influensasäsongen börjar.
Kontrollera och håll blodsockernivåerna inom målområdet. Ät en balanserad kost på cirka 1 600 kalorier per dag (om inte din läkare anger annat) och motionera regelbundet. Boka regelbundna läkarbesök, ögonkontroller och besök hos fotvårdsspecialist.
Ta dessutom årlig influensavaccination, håll både blodtryck och vikt under kontroll, och tvätta händerna ofta – särskilt efter vistelser på offentliga platser. Dessa enkla vanor minskar risken för infektioner och hjälper dig att hålla diabetesen stabil även under sjukdomsperioder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online