Stamceller finns i varje vävnad i kroppen. De kan föröka sig för att reparera eller ersätta skadade celler som är specifika för en viss del av kroppen, och de kan både bilda identiska celler och utvecklas till helt olika celltyper. Hos personer med diabetes typ 1 skadas eller förstörs betacellerna när immunsystemet angriper dem. Betacellernas uppgift är att transportera insulin till kroppens organ, där hormonet behövs för att omvandla näring till energi. Idag bedrivs intensiv forskning med stamceller i syfte att hitta en bot mot diabetes typ 1 och förebygga de komplikationer som sjukdomen kan orsaka.
När stamceller delar sig bildas dotterceller som antingen blir identiska med ursprungscellen eller specialiserade, exempelvis hudceller, blodceller, benvävnad eller muskelvävnad. Embryonala stamceller är särskilt anpassningsbara och anses ha störst potential att reparera eller återställa skadade och sjuka organ och vävnader.
Även fostervatten har visat sig innehålla stamceller som kan utvecklas till andra celltyper. Vuxna stamceller kan bilda både liknande och olika typer av celler, men endast ett fåtal kan utvinnas från vuxen vävnad. Stamceller finns dessutom i navelsträngar, moderkakor och hos barn.
Forskningen kring stamceller bedöms just nu ha störst potential att leda fram till en bot mot diabetes. Bioteknikföretaget Geron Corp använder aktivt embryonala stamceller i sin forskning och hoppas kunna visa att dessa celler framgångsrikt kan ersätta de betaceller i bukspottskörteln som förstörts vid diabetes typ 1.
Journal of the American Medical Association har rapporterat om en klinisk studie där deltagare med diabetes typ 1 fick sina stamceller uttagna ur blodet. Därefter behandlades de med kemoterapi för att dämpa immunsystemet, varefter stamcellerna återplanterades i kroppen. Resultatet visade att deltagarna efteråt hade liten eller ingen insulinberoende alls – ett mycket lovande tecken på att metoden kan fungera.
Det finns ännu ingen bot för diabetes typ 1, men forskarna arbetar med studier som en dag kan leda till ett genombrott. Vid Joslin Diabetes Center i USA undersöker forskarna vilka gener som behöver aktiveras eller inaktiveras för att stamceller ska kunna bilda fullt fungerande betaceller.
Med hjälp av blodbildande stamceller söker de också nya sätt att hindra immunsystemet från att angripa betacellerna, samt metoder för att styra immunologisk tolerans så att transplantation av Langerhanska öar kan lyckas bättre i framtiden.
Etiska överväganden har vid flera tillfällen satt käppar i hjulet för stamcells forskningen. Eftersom embryonala stamceller är mer mångsidiga och delar sig snabbare än vuxna stamceller är de den mest eftertraktade typen. Utvinningen innebär dock att embryona förstörs, vilket vissa menar likställs med att ta ett liv. Kloning, som än så länge endast är möjlig hos djur, väcker dessutom en rad ytterligare etiska dilemman som samhället måste ta ställning till.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online