Glukos är för de flesta bättre känt som socker eller blodsocker. Att hålla en normal nivå av glukos i blodet är avgörande för hjärnans funktion, för att ge kroppen energi och för att hålla ämnesomsättningen igång. Glukosen kommer från kolhydrater som bröd, pasta, flingor och frukt. Under matsmältningen bryts kolhydraterna ner i magen till glukos, som sedan tas upp i blodet och transporteras ut till kroppens celler.
Blodsockret kan mätas hemma med en blodsockermätare, eller genom ett blodprov hos din läkare. Idealiskt bör blodsockret mätas på fastande mage, alltså direkt efter uppvaknandet men före frukost, samt en till två timmar efter en måltid.
Enligt ABC News Health ligger normala glukosvärden vanligtvis under 100 mg/dl på morgonen efter uppvaknandet eller före måltid. En till två timmar efter att man ätit ligger normalvärdet typiskt under 140 mg/dl.
Hypoglykemi innebär att blodsockernivån är för låg. Ett kraftigt lågt blodsocker kan i värsta fall leda till medvetslöshet eller krampanfall. Vanliga symtom är darrningar, irritabilitet, klumpighet, förvirring, yrsel, svaghetskänsla, huvudvärk, suddig syn, hjärtklappning och stark hunger.
Enligt Mayo Clinic definieras hypoglykemi som ett blodsockervärde under 70 mg/dl, och tillståndet uppstår när det finns för mycket insulin men för lite glukos i blodet. Risken för hypoglykemi är större hos personer med diabetes som behandlas med insulin, vid överhoppade måltider, vid fysisk aktivitet utan tillräckligt matintag samt i samband med alkoholkonsumtion.
Hyperglykemi betyder att blodsockret är för högt. Enligt Mayo Clinic stiger blodsockret när man äter för mycket eller fel sorts mat, rör på sig för lite, befinner sig under fysisk eller emotionell stress, inte tar sin diabetesmedicin eller använder insulinet på fel sätt. Typiska symtom är täta urinträngningar, törst, suddig syn och trötthet.
Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes kallades tidigare ungdomsdiabetes, eftersom den oftast debuterar före 20 års ålder – även om den kan uppstå i alla åldrar. Enligt ABC News Health är personer med typ 1-diabetes ofta smala, och orsaken är att bukspottskörteln, organet som producerar insulin, förstörs av autoantikroppar. Därför behöver personer med typ 1-diabetes alltid ta insulin. Typ 1-diabetes utgör cirka 10–15 procent av alla diabetesfall i landet.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och kallades tidigare vuxendiabetes, eftersom den oftast drabbar personer över 35 år. Enligt ABC News Health handlar typ 2-diabetes framför allt om ett komplicerat tillstånd som kallas insulinresistens. I tidiga skeden av sjukdomen finns det gott om insulin i kroppen – problemet är att det helt enkelt inte fungerar som det ska.
Bland det som höjer blodsockervärdena finns intag av kolhydrater, avsaknad av motion, hög stressnivå, sjukdom samt träning utan tillräckligt kolhydratintag för att bränsle kroppen. Menstruation kan antingen höja eller sänka blodsockret beroende på individen.
Enligt Estrella Mountain Community College är det viktigt att komma ihåg att även en fettsnål diet kräver uppmärksamhet på mängden kolhydrater, annars kan blodsockernivån stiga. Dessutom innehåller vissa fettfria produkter modifierade former av kolhydrater som används som emulgeringsmedel eller fyllmedel, vilket kan driva upp blodsockret.
Blodsockret sänks bland annat av överhoppade måltider, motion, alkoholkonsumtion och, hos vissa kvinnor, menstruation. Insulin är ytterligare en viktig faktor – hormonet frisätts i blodet så att cellerna ska kunna omsätta glukosen till energi.
Blodsockret kan hållas stabilt genom goda livsstilsval: ät grönsaker och frukt samt en hälsosam mängd kolhydrater, ät regelbundna och balanserade måltider utan att hoppa över någon, minska stressfyllda aktiviteter och se till att få minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag. På så vis ger du kroppen bästa förutsättningar att hålla blodsockret på en jämn och hälsosam nivå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online