I takt med att fetma har nått epidemiska proportioner i USA skjuter förekomsten av insulinresistens och diabetes i höjden. Insulinresistens, som är direkt kopplad till övervikt och fetma, uppstår när kroppens vävnader inte längre svarar normalt på insulin. Här går vi igenom vad tillståndet innebär, vad som orsakar det, hur det hänger samman med diabetes och vad du själv kan göra.
Insulinresistens, som ibland även kallas nedsatt glukostolerans, är ett tillstånd där kroppens celler inte längre reagerar effektivt på insulin. Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som spelar en avgörande roll i ämnesomsättningen av kolhydrater och socker. Det är hormonet som cellerna behöver för att kunna utnyttja energin i det socker och den stärkelse du äter.
När insulinet inte kan användas ordentligt får cellerna inte tillräckligt med energi, och mängden socker i blodet stiger. Detta är vad som händer vid diabetes, men i betydligt större omfattning. Insulinresistens anses därför vara ett förstadium till diabetes.
En person med insulinresistens har ofta ett fasteglukosvärde på 100–125 mg/dl. Om du misstänker att du har insulinresistens kan din läkare göra ett glukostest för att kunna ställa diagnos.
Insulinresistens kan delvis bero på genetik. Har en familjemedlem typ 2-diabetes eller har diagnosticerats med insulinresistens är risken större att även du drabbas. Vissa läkemedel påverkar också hur kroppen hanterar blodsocker och insulinproduktion. Prata med din läkare om dina mediciner och din individuella risk.
Den exakta orsaken till insulinresistens är till stor del okänd. Förekomsten är dock betydligt högre hos personer med fetma (särskilt bukfetma), hos dem med långvarig sjukdom eller stress, hos gravida kvinnor samt hos personer som använder kortikosteroider. Även personer med högt blodtryck, höga kolesterol- och triglyceridvärden samt ett midjemått över cirka 89 cm för kvinnor respektive 102 cm för män löper ökad risk att utveckla insulinresistens.
Eftersom insulinresistens innebär att kroppen inte kan utnyttja insulin på rätt sätt ses tillståndet ofta som ett förstadium till typ 2-diabetes, den så kallade vuxendiabetesen. I de flesta fall av typ 2-diabetes har patienterna haft insulinresistens i flera år innan sjukdomen brutit ut helt.
Medan insulinresistensen pågår måste bukspottkörteln kompensera för kroppens nedsatta förmåga att använda insulin genom att producera mer än vanligt. Med tiden slits bukspottkörteln ut och kan inte längre bilda tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivån stabil. Då ställs diagnosen diabetes.
En kost rik på magra proteiner, fullkorn samt gott om grönsaker och frukt kan hjälpa kroppen att utnyttja insulinet bättre. Att välja livsmedel med lågt glykemiskt index kan bidra till att behandla insulinresistens och hålla blodsockret under kontroll. Livsmedel med lågt glykemiskt index bryts ner långsamt och ger inga kraftiga toppar i blodsockret – totalt sett kräver de mindre insulin för att metaboliseras. Fullkorn, grönsaker och till och med de flesta mejeriprodukter räknas som låga eller medelhöga på glykemiskt index.
Livsmedel med högt glykemiskt index bör i stort sett undvikas, eftersom de snabbt höjer blodsockret och belastar bukspottkörteln hårt genom att stimulera en stor insulinproduktion. Exempel på sådana livsmedel är godis, kakor, bakelser, kex, vitt bröd, vitt mjöl och vitt ris.
Vissa livsmedel, som potatis, har högt glykemiskt index när skalet tas bort, men äts de i små mängder med skalet kvar blir deras glykemiska index lägre.
En kost med lågt glykemiskt index är också effektiv för att förebygga insulinresistens. Att hålla en hälsosam vikt (eller gå ner i vikt om du är överviktig eller lider av fetma), träna regelbundet och hantera stressnivåerna är alla utmärkta sätt att minska risken att bli insulinresistent eller utveckla diabetes.
Att välja livsmedel med lite mättat fett, raffinerade kolhydrater och socker, men rikt på fibrer, gör det enkelt att följa en kost med lågt glykemiskt index. Som tumregel bör allt som innehåller ordet "vit" undvikas: ät brunt ris i stället för vitt ris och fullkornsbröd i stället för vitt bröd. Ju högre fiberinnehåll en produkt har, desto lägre ligger den på glykemiskt index.
Undvik även drycker som innehåller socker eller majssirap med hög fruktoshalt, exempelvis läsk och fruktdrycker. Även hel fruktjuice bör begränsas, eftersom den är en koncentrerad form av naturligt socker och också ger toppar i blodsockret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online