Diabetes insipidus hos barn: symtom, orsaker och behandling

Diabetes insipidus hos barn är en sällsynt sjukdom som nedsätter njurarnas förmåga att reglera kroppens vätskebalans. Hur mycket vätska njurarna bearbetar styrs bland annat av förmågan att hantera det antidiuretiska hormonet (ADH), även känt som vasopressin. Det finns två huvudtyper av sjukdomen hos barn: central och nefrogen diabetes insipidus.

Trots namnet har sjukdomen inget samband med typ 1- eller typ 2-diabetes. Den enda likheten är symtomen kraftig törst och täta urineringar.

Hur vanligt är diabetes insipidus hos barn?

Enligt Mayo Clinic drabbar diabetes insipidus endast cirka en av 25 000 personer i USA. Dödligheten är mycket låg bland vuxna. Hos barn kan dock komplikationer i form av kraftig uttorkning bli allvarliga och till och med livshotande. Det är därför viktigt att söka medicinsk vård så snart sjukdomen misstänks.

Symtom på diabetes insipidus

Symtomen liknar till stor del dem vid typ 1-diabetes, vilket förklarar namnets förvirrande koppling. Det främsta symtomet är en extrem törst som inte går att släcka, följd av täta urineringar. Eftersom njurarna inte kan bearbeta vattnet ordentligt motsvarar urinmängden den mängd vätska som barnet intagit.

Barn med diabetes insipidus kan också uppvisa:

• Oförklarlig irritabilitet och gråt
• Feber
• Kräkningar och diarré
• Torr hud med kalla händer och fötter
• Försenad tillväxt
• Viktnedgång

Central diabetes insipidus

Central diabetes insipidus kan vara permanent eller övergående, beroende på grundorsaken. Den orsakas oftast av en skada på hypofysen eller hypotalamus – till exempel genom en operation, en tumör, en huvudskada eller en sjukdom som hjärnhinneinflammation (meningit). Skadan stör kroppens produktion, lagring och frisättning av ADH, vilket gör att njurarna inte får signalen att spara på vätskan.

Nefrogen diabetes insipidus

Nefrogen diabetes insipidus hos barn beror oftast på en genetisk defekt. Sjukdomen uppstår när njurarnas tubuli (njurkanaler) gör att njurarna inte svarar på ADH. Njurarnas struktur inkluderar tubuli som hjälper njurarna att absorbera och utsöndra vatten. När dessa inte reagerar korrekt på hormonet uppstår kraftig törst och täta urineringar, trots att ADH-produktionen fungerar normalt.

Komplikationer

De två största komplikationerna vid diabetes insipidus är uttorkning och elektrolytrubbning.

Symtom på uttorkning inkluderar:

• Torr hud och torra slemhinnor
• Insjunkna ögon
• Feber
• Snabb hjärtfrekvens
• Viktnedgång

Trötthet, slöhet, återkommande huvudvärk, irritabilitet och muskelsmärta kännetecknar däremot en obalans i elektrolyterna. Det är avgörande att snabbt söka medicinsk rådgivning när tecken på uttorkning visas hos ett barn.

Behandling

Behandlingen beror på vilken typ av diabetes insipidus barnet har:

• Central diabetes insipidus: Behandlas med en daglig dos vasopressin, antingen som nässpray eller tablett, eftersom skadan oftast leder till bristande ADH-produktion.
• Nefrogen diabetes insipidus: Vid den ärftliga formen består behandlingen av minskat saltintag samt läkemedlet hydroklortiazid, som hjälper till att minska urinmängden.

Oavsett typ är det viktigt att anpassa vätskeintaget efter urinmängden för att hålla vätskebalansen i kroppen stabil. Med rätt behandling och god uppföljning kan de flesta barn med diabetes insipidus leva ett normalt och aktivt liv.