Brittisk diabetes, även kallad labil eller instabil typ 1-diabetes, kännetecknas av oväntade och oförutsägbara, kraftiga svängningar i blodsockernivåerna. Trots noggrant genomförd behandling kan blodsockret växla mellan farligt höga och farligt låga värden utan tydlig anledning, vilket gör denna form av diabetes särskilt svår att hantera både för patienten och för vårdpersonalen.
Hos de flesta personer med typ 1-diabetes ger sambandet mellan insulin, fysisk aktivitet och matintag förutsägbara resultat. Den som följer sin kost, rör på sig och tar sitt insulin enligt ordination vet att blodsockret håller sig inom ett visst intervall. Om den glykemiska kontrollen går förlorad justeras dessa grundläggande faktorer för att återfå balansen.
För en person med brittisk diabetes som använder strikt blodsockerkontroll kan sjukdomen vara stabiliserad en period – för att sedan plötsligt, utan varning eller uppenbar orsak, få blodsockret att stiga till 500 mg/dl (ungefär 28 mmol/l) eller mer, eller falla under 80 mg/dl (cirka 4,4 mmol/l). De flesta med diagnosen beskriver sin vardag som en ständig jojo-resa mellan toppar och dalar.
Dessa extrema blodsockersvängningar är förödande för kroppen och försämrar livskvaliteten avsevärt. De flesta diabetiska komplikationer – såsom skador på ögon, njurar, nerver och kärl – beror på långvarigt okontrollerade blodsockernivåer. Både återkommande hypoglykemier och hyperglykemier utgör allvarliga risker.
Brittisk diabetes är ovanlig och drabbar mindre än 1 procent av alla med typ 1-diabetes. Det handlar inte enbart om okontrollerad diabetes beroende på bristande efterlevnad av behandlingen. Tillståndet ska heller inte förväxlas med:
Vid brittisk diabetes uppstår svängningarna dessutom trots att patienten i princip följer sina behandlingsrutiner korrekt.
Den exakta orsaken till brittisk diabetes är okänd, men forskarna har flera teorier. En möjlighet är en koppling till hormonella faktorer, exempelvis sköldkörtelrubbningar eller binjuresvikt, vilka kan påverka kroppens glukosreglering. Psykisk hälsa är en annan misstänkt faktor – stress och depression har visats påverka den glykemiska kontrollen negativt. En noggrann medicinsk och psykosocial utredning behövs dock alltid först, för att utesluta självförsummelse eller felaktig insulindosering innan diagnosen brittisk diabetes övervägs.
Moderna hjälpmedel som kontinuerlig glukosmätning (CGM) och insulinpumpar har förbättrade möjligheter att upptäcka och motverka de snabba svängningarna, och har hjälpt många patienter att få en stabilare vardag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online