Hyperglykemi är ett metabolt tillstånd där onormalt höga nivåer av blodsocker (blodglukos) ansamlas i blodet. Om tillståndet inte behandlas kan det medföra allvarliga hälsorisker, i värsta fall koma och död. Både barn och vuxna kan drabbas av hyperglykemi, även om orsakerna ofta skiljer sig åt. Lättare till måttliga episoder av övergående hyperglykemi, orsakade av yttre faktorer, är dessutom relativt vanliga hos barn.
Kolhydrater, frukt och andra livsmedel i den dagliga kosten förser kroppen med det socker den behöver. Sockret tas upp i blodet och omvandlas till blodglukos, allmänt känt som blodsocker. Bukspottskörteln producerar hormonets insulin, som binder till glukosen i blodet. Det gör att kroppen kan använda sockret som bränsle och lagra överskottet som fett.
Bukspottskörteln övervakar ständigt glukosnivån i blodet och anpassar insulinproduktionen efter behov. Om körteln inte producerar tillräckligt med insulin, eller om insulinet inte lyckas binda till blodglukosen, uppstår ett tillstånd som kallas hyperglykemi.
Normala blodsockernivåer ligger runt 70–120 mg/dl (motsvarande cirka 4–6,7 mmol/l). Det är helt normalt att nivåerna stiger kortvarigt, särskilt efter måltider eller fysisk aktivitet. Långvariga och ihållande förhöjda värden kan dock få allvarliga konsekvenser för kroppen, både på kort och lång sikt.
Det finns flera möjliga orsaker till hyperglykemi hos barn. De två vanligaste är typ 1-diabetes och insulinresistens.
Vid typ 1-diabetes slutar bukspottskörteln att producera en del av eller allt sitt insulin. Utan tillräckliga mängder insulin byggs överskottsglukos upp i blodet, vilket leder till farligt höga blodsockervärden.
Insulinresistens kan utvecklas av flera olika skäl, bland annat fetma, kronisk sjukdom eller svår sjuklighet. Även genetiska faktorer spelar roll. Vid insulinresistens försämras förmågan hos insulin att binda till blodglukosen. Med tiden kan insulinresistens utvecklas till typ 2-diabetes, en sjukdom som traditionellt sett främst drabbat vuxna men som nu ökar även bland yngre.
Enligt den amerikanska Surgeon General ökar fetma bland barn i USA stadigt och utgör en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes orsakad av insulinresistens.
Barn med hyperglykemi dricker och kissar oftare än vanligt. Det kan märkas genom att barnet ofta kissar på sig under natten eller börjar våta sängen igen. Huden kan verka torr, och skrapsår eller sår läker onormalt långsamt.
Trots ökad hunger fortsätter barnet ofta att gå ner i vikt. Trötthet och suddig syn är också vanliga tecken som bör tas på allvar.
Hyperglykemi orsakad av typ 1-diabetes går idag inte att bota, men den kan kontrolleras väl genom en strikt kombination av kost, regelbunden motion och insulininjektioner.
Insulinresistens eller typ 2-diabetes som beror på övervikt kan däremot ofta vändas genom varaktig viktnedgång. Behandlingen liknar den vid typ 1-diabetes, men dessa barn behandlas vanligen med tabletter istället för insulin.
Det är viktigt att barn med hyperglykemi följs kontinuerligt av både en legitimerad endokrinolog och sin ordinarie barnläkare, så att behandlingen kan anpassas efter barnets utveckling och behov.
Om hyperglykemin inte hanteras korrekt kan den orsaka allvarliga hälsoproblem, framför allt gällande hjärta, ögon, njurar och cirkulation.
Långvarig eller ihållande hyperglykemi kan vara dödlig oavsett underliggande orsak, om den inte diagnostiseras och behandlas i tid. Eftersom kroppen inte får tillräckligt med energi från blodglukosen börjar den stänga av mindre vitala funktioner för att spara energi. Därefter bryter den ned kroppens fettlager som reservbränsle. Eftersom kroppen inte processar fett effektivt bildas giftiga ämnen som kallas ketoner. När ketonnivåerna blir för höga uppstår ketoacidos, vilket kan leda till koma eller död.
Kontakta vården om ditt barn visar flera av de beskrivna symtomen, exempelvis kraftig törst, täta toalettbesök, oväntad viktnedgång eller påtaglig trötthet. Tidig diagnos och behandling minskar risken för allvarliga komplikationer avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online