Glukos är en enkel sockerart som utgör kroppens främsta energikälla. Levern producerar en mindre mängd glukos själv, men huvuddelen kommer från den mat vi äter. Ris, pasta, bröd och andra kolhydratrika livsmedel höjer glukosnivåerna i kroppen mer än andra livsmedel.
Efter en måltid tas glukosen upp i blodet och distribueras ut till cellerna. Hormonet insulin, som bildas i bukspottkörteln, hjälper cellerna att omvandla glukos till användbar energi. Glukos i överskott lagras i levern, musklerna och fettcellerna för senare bruk. Kroppen utför dagligen en intrikat balanskonst för att hålla glukosnivåerna på optimal nivå runt om klockan.
Enligt American Diabetes Association (ADA) ligger normala fastevärden för blodglukos mellan 70 och 100 mg/dl, medan värdet efter en måltid bör ligga under 140 mg/dl. Föreningen rekommenderar dessutom att alla med diabetes genomför ett A1C-test – som visar genomsnittet av blodsockernivåerna under de senaste tre månaderna – var tredje månad.
Lab Tests Online anger följande riktlinjer för förhöjda blodglukosvärden: värden mellan 100 och 125 tyder på prediabetes eller nedsatt fasteglukostolerans, medan ett värde över 126 indikerar diabetes. Det bör noteras att ADA kräver ett värde över 126 vid mer än ett tillfälle innan diagnosen diabetes kan ställas.
Det orala glukostoleranstestet, OGTT, används också för att diagnostisera diabetes. Patienten får dricka en lösning innehållande 75 gram glukos, varefter blodprov tas två timmar senare. Ett värde under 140 mg/dl betraktas som normalt, ett värde mellan 140 och 200 visar prediabetes, och mer än ett värde över 200 indikerar diabetes.
National Institutes of Health redogör för en studie som visar att intensiv blodglukoskontroll hos personer med typ 1-diabetes minskar risken för komplikationer i samband med sjukdomen. Sträng glukoskontroll bör därför införas så tidigt som möjligt efter diagnos för att uppnå bästa möjliga resultat.
Förutom diabetes finns flera andra tillstånd som kan höja glukosnivåerna, bland annat akut stress, pankreascancer, Cushings syndrom, hypertyreos, pankreatit, kronisk njursvikt och akromegali – ett tillstånd orsakat av överskott av tillväxthormon. Även överdrivet matintag samt vissa läkemedel, exempelvis kortikosteroider, antidepressiva medel och diuretika, kan öka glukosnivåerna i blodet.
Binjureinsufficiens, leversjukdom, hypotyroidism, hypopituitarism, insulinöverdos, svält samt insulinom – tumörer i de Langerhanska öarnas celler i bukspottkörteln – är alla tillstånd som orsakar låga blodglukosvärden. Alkoholmissbruk och vissa läkemedel, såsom paracetamol och anabola steroider, kan också sänka glukosnivåerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online